Livsmedelsburna epidemier
2023
År 2023 rapporterades en medelsvår sapovirusepidemi, där 19 personer hade insjuknat i magsjukesymtom efter en måltid i en personalrestaurang. I undersökningarna konstaterades sapovirus i fem patientprover. Sapovirus konstaterades inte i livsmedelsprover eller hushållsvattenprover, men enligt en enkätundersökning hade alla insjuknade ätit riven morot, kål, zucchini och rättika. Eftersom det är svårt att isolera virus särskilt från grönsaker kan det anses sannolikt att epidemins förmedlande livsmedel har varit salladen med de rivna grönsakerna.
2020
I januari 2020 förekom en stor sapovirusepidemi i Jyväskylä, där sammanlagt 124 personer insjuknade. De insjuknade hade deltagit i ett ishockeyevenemang som ordnades vid en idrottscentral och ätit lunch som serverats där. De vanligaste symtomen hos de insjuknade var illamående, magsmärtor, trötthet, diarré och kräkningar. I avföringsproverna från patienterna konstaterades sapovirus. Man undersökte också livsmedels- och dricksvattenprover, men de uppfyllde kvalitetskraven. Slutsatsen var att sapoviruset sannolikt hade spridit sig i samband med måltiderna, men virusets primära källa förblev okänd.
2019
År 2019 orsakade sapoviruset en medelstor livsmedelsburen epidemi där 89 personer insjuknade. Gemensamt för de insjuknade var att de ätit i samma personalrestaurang. I undersökningarna konstaterades sapovirus i patientproverna. Baserat på utredningarna verkade det sannolikt att viruset har spridits via en infekterad restaurangarbetare.
Dricksvattenburna epidemier
2018
Den största vattenburna epidemin 2018 bröt ut i Nousis, där det kommunala dricksvattennätet förorenades med avloppsvatten i samband med ett rörbrott. Sammanlagt 463 personer insjuknade i epidemin. Sapovirus konstaterades i både patient- och dricksvattenprover. I dricksvattnet konstaterades också indikatorbakterier, EHEC och C. perfringens. I patientproverna konstaterades förutom sapovirus även norovirus, astrovirus, EHEC, ETEC och Plesiomonas shigelloides. I samband med fallet delades dricksvatten ut med frivilliga krafter. Man satte även in en uppmaning att koka dricksvatten samt partiella användningsbegränsningar. Det förorenade vattenledningsnätet rengjordes genom spolning och intensivklorering av nätet.
2016
I oktober 2016 utbröt i Äänekoski en vattenburen epidemi som uppstod i en luftavledningsbrunn, i vilken man hade installerat luftavledningsrör för både dricksvatten och avloppsvatten. När trycket i nätet minskade till följd av att ett rör gått sönder, rann det ut avloppsvatten i hushållsvattenrören. Cirka 400 hushåll exponerades för förorenat vatten. I det första skedet av epidemin konstaterades att de insjuknade drabbats av sapovirus. På grund av långvariga symtom gjordes senare en parasitundersökning, där protozon Dientamoeba fragilis konstaterades hos patienterna.
2012
I Siilinjärvi väcktes misstanke om en epidemi, då fler magsjuka patienter än vanligt sökte sig till hälsovårdscentralen i juli. I undersökningarna upptäckte man att det som förenade de insjuknade var att de bodde i samma bostadsområde. Förorening av dricksvatten till följd av rörbrott visade sig vara orsaken till epidemin. I de tagna proverna hittades flera möjliga sjukdomsalstrare, såsom E. coli - och C. perfringens -bakterier. Sapovirus konstaterades i avföringsprov från sex patienter samt i avloppsvatten som tagits från epidemiområdet. Det tog flera veckor att utreda epidemin och åtgärda situationen och det krävdes förutom en uppmaning att koka vattnet även att vattnet klorbehandlades. Enligt anmälan om utredning insjuknade cirka 225 personer i vattenepidemin, men i efterhand har man uppskattat att antalet insjuknade i verkligheten var större än så, till och med cirka 1 500 personer.