År 2001 antecknades 58 matförgiftningsepidemier i Livsmedelsverkets register över matförgiftningar. Inalles inkom anmälningar om 96 epidemier, av vilka 58 (61 %) med stöd av epidemiutredningarna kunde klassificeras som livsmedelsburna eller dricksvattenburna. I de övriga inrapporterade epidemierna (38/96; 39 %) är det sannolikast att smittan spritts på andra sätt än genom livsmedel eller vatten, till exempel så att smittan spritts direkt från en person till en annan.
Den övervägande delen av matförgiftningsepidemierna (52/58; 90%) hade spritts via livsmedel. Enligt rapporterna ledde dessa till att 1 423 personer insjuknade. Omkring en tredjedel av de livsmedelsburna epidemierna hade förorsakats av patogena bakterier. Till de mer betydande livsmedelsburna epidemierna hörde en som förorsakades av Escherichia coli O157 och som spritts via holländskt kebabkött, en Shigella sonnei -epidemi som drabbade en lunchrestaurangs kunder när de åt sallader samt en epidemi av Yersinia pseudotuberculosis, spridd genom kinakål.
De epidemier som förorsakades av E. coli O157 och S. sonnei kunde snabbt identifieras, varför smittokällan också snabbt kunde isoleras, så att dessa epidemiers vidare spridning förhindrades.
Salmonella (S. Dublin, S. Senftenberg, S. Typhimurium) ledde under året till tre ganska små epidemier, alla under sommaren.
Norwalk-Like Virus (NLV) var år 2001 den vanligaste orsaken till livsmedelsburna epidemier (9/52; 17%), liksom under de fyra föregående åren. Särskilt framstegen under de senaste åren på virusdiagnostikens område har lett till att NLV blivit en betydande orsak till matförgiftningsepidemier. De omständigheter som ledde till epidemierna var förtäring av besmittade musslor och utländska djupfrysta bär utan värmebehandling, alternativt kontaminering av diverse sallader under tillredningen. Höga histaminhalter i tonfisk var orsak till två epidemier. I hälften av alla livsmedelsburna epidemier (25/52; 48%) kunde orsaken inte identifieras. Trots att orsaken inte kunde påvisas tydde de övriga resultaten av epidemiutredningarna på att dessa epidemier spritts genom livsmedel.
År 2001 inkom sex anmälningar om epidemier som spritts via dricksvatten. Antalet insjuknade, 1 103 personer, bildade en avsevärd del, inemot hälften, av det totala antalet matförgiftningsfall under året (1 103 / 2 526; 44%).
Campylobacter jejuni var orsaken till två av epidemierna, av vilka den ena, den s.k. Vichtisepidemin, var stor med ca 1 000 insjuknade. Till följd av ett elavbrott under en storm gick ett vattenverks apparatur för dosering av lut sönder, vilket ledde till att minst sju personer blev sjuka av den förhöjda luthalten i vattnet. Orsakerna till tre av epidemierna har inte kunnat utredas.