År 2003 konstaterades 33 matförgiftningsepidemier i Finland. Två tredjedelar av dem var livsmedelsburna (22/33; 67 %) och en tredjedel av dem härstammade från dricksvattnet (11/33; 33 %). Exceptionellt många vattenburna epidemier inrapporterades, men de var relativt små med undantag för två fall då över hundra personer drabbades. 488 personer anmäldes ha insjuknat i livsmedelsburna och 565 personer i hushållsvattenburna epidemier.
Kommunerna anmälde år 2003 sammanlagt 67 inhemska epidemier till Livsmedelsverket. Hälften av dessa epidemier (33/67; 49 %) var sådana att man utgående från undersökningar kunde påvisa ett samband till livsmedel och/ eller hushållsvattnet. I de övriga epidemierna (34/67; 51 %) konstaterades däremot inte några bevis på matförgiftning. Bristfälliga utredningar ledde också till att epidemier inte klassificerades som matförgiftningsepidemier.
Misstänkta matförgiftningar skall alltid undersökas tillräckligt noggrant. Utredningen skall inkludera en epidemiologisk undersökning, provtagning och laboratorieanalyser och en noggrann utredning och bedömning av orsakerna till epidemin så att å ena sidan företagarnas och å andra sidan konsumenternas rättsskydd inte äventyras till följd av bristfälliga utredningar.
En betydande livsmedelsburen epidemi var den stora Yersinia pseudotuberculosis -epidemin (över 100 drabbade) under våren som drabbade Kotka och Tammerfors och som förmedlats via skalade morötter. I bägge fallen härstammade morötterna från samma gård, där morötterna också hade skalats och förpackats.
Streptococcus equi spp. zooepidemicus förorsakade en allvarlig infektion hos nio personer. Samtliga drabbade vårdades på sjukhus. Förmedlaren visade sig vara färskost av opastöriserad getmjölk. Den epidemin visade än en gång att intag av opastöriserad mjölk och av sådan mjölk framställda produkter innebär en betydande risk för matförgiftning.
Den vanligaste orsaken till matförgiftningar var fortsättningsvis norovirus (tidigare Norwalk-like virus och calicivirus). Viruset var orsaken till fyra (18 %) livsmedelsburna epidemier. Av de vattenburna epidemierna förorsakades åter inemot hälften (5/11; 45 %) av norovirus. Utländska infekterade frusna hallon förorsakade i maj en omfattande epidemi förmedlad via en bärtårta.
Den vanligaste orsaken till livsmedelsburna norovirusepidemier är ändå svag eller bristfällig kökshygien. De vattenburna epidemierna som norovirus var orsaken till berodde på trasiga rörledningar, en infekterad borrbrunn och i två fall på att ytvatten använts som dricksvatten. Som faktorer som bidragit till uppkomsten av matförgiftningsepidemier inrapporterades brister i anslutning till kökshygienen i inemot hälften (10/22; 45 %) av de livsmedelsburna epidemierna. Orsaker till de vattenburna epidemierna var ofta problem med vattenförsörjningen i glesbygderna.