År 2013 klassificerades på basen av epidemiutredningarna sammanlagt 47 livsmedels- eller vattenburna epidemier i Livsmedelssäkerhetsverket Eviras matförgiftningsregister. Majoriteten av epidemierna, 43 stycken (91 %), var livsmedelsburna. Fyra vattenburna epidemier rapporterades. Det totala antalet matförgiftningsepidemier var ungefär detsamma som 2012. I livsmedelsburna epidemier rapporterades 573 personer ha insjuknat, vilket är färre än föregående år. Ungefär 220 personer rapporterades ha insjuknat i dricksvattenburna epidemier. Totalt insjuknade 793 personer i matförgiftningsepidemierna.
Liksom tidigare år var den vanligaste identifierade matförgiftningsmikroben norovirus, vilket orsakade 13 (30 %) livsmedelsburna epidemier. Av de rapporterade alstrarna av epidemier har norovirus varit den vanligaste under de senaste tio åren. Virus över huvud taget orsakade nästan var tredje (30 %) av matförgiftningsepidemierna år 2013. Epidemin med flest insjuknade (170 personer) var en dricksvattenburen norovirusepidemi. Under året konstaterades också 15 sjukdomsfall som hörde till en större hepatit A -virusepidemi i Finland. Totalt 114 människor insjuknade i epidemin i de olika nordiska länderna och 11 av dem som insjuknade i Finland togs in på sjukhus.
Vegetabilier och vegetabilieprodukter var de vanligaste rapporterade överförarna i livsmedelsburna epidemier (7 epidemier; 16 %). Till skillnad från tidigare, var kött och köttprodukter år 2013 inte associerade till någon av de epidemier där det överförande livsmedlet identifierades. Det överförande livsmedlet förblev okänt eller flera livsmedel misstänktes vara överförare i upp till 67 % av epidemierna (29 stycken), vilket är cirka 14 % mer än år 2012.
Av bakterierna orsakade EHEC två allvarliga men relativt små epidemier år 2013. 20 personer, varav 15 togs in på sjukhus, insjuknade i EHEC -epidemier. De mer klassiska matförgiftningsbakterierna såsom Salmonella och Bacillus cereus orsakade totalt 5 livsmedelsburna epidemier. Av andra alstrare av matförgiftningar orsakade histamin en och spikklubba en livsmedelsburen epidemi.
Användning av kontaminerad råvara var tydligt kopplad till uppkomsten av 8 (17 %) epidemier. Av de rapporterade bristerna och felen var 30 % relaterade till felaktig förvarings- eller hanteringstemperatur. Infekterad kökspersonal som deltog i matlagning och bristfällig handhygien var orsaken 13 % av de livsmedelsburna epidemierna.
Platserna där matförgiftningsepidemierna skedde rapporterades oftast vara en restaurang, ett café eller hotell (23 epidemier, 53 %), vilket var cirka 10 % mera än föregående år. Därpå följande var ett hem, personalrestaurang eller arbetsplats (5 epidemier, 12 %) eller annan plats till exempel evenemang (5 epidemier, 12 %). Mindre ofta än dessa en läroanstalt eller ett daghem (4 epidemier, 9 %) och servicehus eller äldreboende eller sjukhus, (1 epidemi, 2 %). Det fanns inga epidemier relaterade till catering åren 2010–2013.