År 2014 klassificerades på basen av epidemiutredningarna sammanlagt 42 livsmedels- eller dricksvattenburna epidemier i Livsmedelssäkerhetsverket Eviras register över livsmedels och dricksvattenburna epidemier. Majoriteten av epidemierna, dvs 36 stycken (86 %), var livsmedelsburna och de återstående sex var dricksvattenburna epidemier. Det totala antalet matförgiftningsepidemier var ungefär detsamma som år 2013. Mellan åren 2001 och 2014 registrerades i genomsnitt 46 matförgiftningsepidemier per år (från 32 till 76 / år). I de livsmedelsburna epidemierna rapporterades 702 personer ha insjuknat. Ungefär 288 personer rapporterades ha insjuknat i dricksvattenburna epidemier. Totalt insjuknade 990 människor i matförgiftningsepidemierna, vilket är fler än föregående år. Mellan åren 2001 och 2014 har i genomsnitt cirka 1 960 personer årligen (från cirka 790 till 9 600 / år) insjuknat i matförgiftningsepidemier.
Liksom tidigare år var norovirus den vanligaste identifierade matförgiftningsmikroben, vilket orsakade 8 (22 %) livsmedelsburna epidemier och en dricksvattenburen epidemi. Av de rapporterade alstrarna av epidemier har norovirus varit det klart vanligaste under de senaste åren. Virus över huvud taget orsakade nästan var fjärde (24 %) av de matförgiftningsepidemier som rapporterades år 2014. Norovirus orsakade också den största epidemin år 2014 (76 insjuknade) via dricksvatten.
I Finland konstaterades under året 12 sjukdomsfall relaterade till en mera omfattande Hepatit A -virusepidemi. I epidemin insjuknade mer än 1 000 personer i olika europeiska länder. Av bakterierna orsakade Yersinia pseudotuberculosis en relativt stor epidemi där 55 personer insjuknade via obehandlad mjölk. Bacillus cereus orsakade två och Clostridium perfringens en livsmedelsburen epidemi. Campylobacter jejuni orsakade en livsmedelsburen och en dricksvattenburen epidemi och utgjorde dessutom andra alstrare i två epidemier. EHEC orsakade en liten brunnsvattenepidemi. Salmonella rapporterades inte ha orsakat någon epidemi år 2014. Av de kemiska alstrarna av matförgiftningar orsakade både histamin och lektin varsin livsmedelsburen epidemi.
Det överförande livsmedlet förblev okänt eller flera livsmedel misstänktes vara överförande i 69 % av epidemierna (25 stycken), vilket är lika mycket som år 2013. Till skillnad från år 2013, då kött och köttprodukter inte rapporterades som överförande livsmedel för en enda epidemi, var de år 2014 det vanligast identifierade (4 epidemier, 11 %) överförande livsmedlet. Liksom tidigare år fortsatte Vegetabilier och vegetabilieprodukter att vara vanliga rapporterade överförare av livsmedelsburna epidemier (3 epidemier; 8 %).
Av de brister och fel som ledde till livsmedelsburna epidemier rapporterades 44 % relaterade till för lång förvaring eller felaktig förvaringstemperatur av livsmedlet. Infekterad kökspersonal som deltog i matlagningen och användningen av en kontaminerad råvara ledde vardera till uppkomsten av 5 epidemier. Platserna där matförgiftningsepidemierna skedde rapporterades liksom föregående år oftast vara en restaurang, ett café eller ett hotell (20 epidemier, 56 %). Därpå följande var andra platser såsom en möteslokal (8 epidemier), en personalrestaurang (4 epidemier) och ett hem (3 epidemier). Mindre ofta rapporterades ett serviceboende eller ett äldreboende eller ett sjukhus (1 epidemi). Det förekom inga epidemier i läroanstalter eller daghem år 2014.