År 2015 klassificerades på basen av epidemiutredningarna sammanlagt 43 livsmedels- eller dricksvattenburna epidemier i Livsmedelssäkerhetsverket Eviras register över livsmedels och dricksvattenburna epidemier. Majoriteten av epidemierna, dvs 40 stycken (93 %), var livsmedelsburna och de återstående tre dricksvattenburna epidemier. Det totala antalet matförgiftningsepidemier var ungefär detsamma som år 2014. Mellan åren 2001 och 2015 registrerades i genomsnitt 46 matförgiftningsepidemier per år (från 32 till 58 / år). I de livsmedelsburna epidemierna rapporterades 667 personer ha insjuknat. Ungefär 763personer rapporterades ha insjuknat i dricksvattenburna epidemier. Totalt insjuknade 1430 personer i matförgiftningsepidemierna, vilket är fler än föregående år. Mellan åren 2001 och 2015 har i genomsnitt cirka 1 920 personer årligen (från cirka 790 till 9 600 / år) insjuknat i matförgiftningsepidemier.
Liksom tidigare år var den vanligaste identifierade matförgiftningsmikroben norovirus, vilket orsakade 12 (30 %) livsmedelsburna epidemier och ingen dricksvattenburen epidemi. Av de rapporterade alstrarna av epidemier har norovirus varit den klart vanligaste under de senaste åren. Virus över huvud taget orsakade nästan var fjärds (24 %) av matförgiftningsepidemierna år 2014. Norovirus orsakade också den största livsmedelsburna epidemin år 2015 (131 insjuknade) genom en måltid på restaurang. Den största epidemin 2015 var en dricksvattenburen epidemi, där alstraren förblev okänd (726 insjuknade).
Under året upptäcktes också en relativt omfattande Salmonella Newport -epidemi i Finland, som var förknippad med chiafröpuddingar och -smoothies. 45 personer insjuknade i epidemin. Campylobacter jejuni orsakade en 15-personersepidemi via obehandlad mjölk. En dricksvattenepidemi orsakades också av Campylobacter. Clostridium perfringens orsakade två, och Bacillus cereus, Listeria monocytogenes, Shigella flexneri, Staphylococcus aureus och hepatit A -virus en livsmedelsburen epidemi vardera. Inga kemiska alstrare av matförgiftning rapporterades under år 2015. Alstraren förblev okänd i 19 livsmedelsburna och två dricksvattenburna epidemier.
Det överförande livsmedlet förblev okänt eller flera livsmedel misstänktes vara överförare i 68 % av epidemierna (27 stycken), vilket är lika mycket som år 2014. För andra året i rad var kött och köttprodukter det vanligast identifierade (6 epidemier; 15 %) överförande livsmedlet. Vegetabilier och vegetabilieprodukter samt bageriprodukter var de näst vanligaste överförarna av livsmedelsburna epidemier (2 epidemier; 5 % vardera).
Av de rapporterade bristerna och felen i livsmedelsburna epidemier var 37 % relaterade till felaktiga förvaringstider eller temperaturer. Infekterad kökspersonal som deltog i matlagningen ledde till uppkomsten av 8 epidemier och användning av kontaminerad råvara till uppkomsten av 5 epidemier. Platserna där matförgiftningsepidemierna skedde rapporterades liksom föregående år oftast vara en restaurang, ett café eller hotell (23 epidemier, 58 %). Därpå följande var andra platser såsom en festlokal (7 epidemier), ett hem (5 epidemier), en läroanstalt eller ett daghem (3 epidemier) och en personalrestaurang (2 epidemier). Det förekom inga epidemier i servicehem eller äldreboende eller sjukhus år 2015.