År 2016 klassificerades på basen av epidemiutredningarna sammanlagt 59 livsmedels- eller dricksvattenburna epidemier i Livsmedelssäkerhetsverket Eviras register över livsmedels och dricksvattenburna epidemier. Majoriteten av epidemierna, dvs 56 stycken (95 %), var livsmedelsburna och de återstående tre dricksvattenburna epidemier. Det totala antalet matförgiftningsepidemier var högre än år 2015. År 2016 rapporterades 1392 personer ha insjuknat i livsmedelsburna epidemier och 150 personer i dricksvattenburna epidemier. Totalt insjuknade 1542 personer i matförgiftningsepidemier under året, vilket är ungefär samma antal som föregående år. Under de senaste 16 åren har i genomsnitt 46 matförgiftningsepidemier registrerats per år (från 32 till 59 / år) och i dem har i genomsnitt cirka 1 900 personer insjuknat per år (från cirka 790 till 9600 / år).
Liksom tidigare år var den vanligaste identifierade matförgiftningsmikroben norovirus, vilket orsakade 22 (39 %) livsmedelsburna epidemier. Norovirus orsakade mer än hälften av alla sjukdomsfall i de livsmedelsburna epidemierna (784 insjuknade / 56 %). Av de rapporterade alstrarna av epidemier har norovirus varit den klart vanligaste under de senaste åren. Under den största epidemin år 2016 överförde rucola, som serverades av en cateringtjänst i huvudstadsregionen, EHEC- och EPEC -bakterieinfektioner, vilket ledde till att 240 människor insjuknade. Den största dricksvattenburna epidemin år 2016 orsakades av sapovirus och i den registrerades 120 insjuknade.
Under året upptäcktes också en Salmonella Enteritidis -epidemi i Finland, som var relaterad till groddar av mungböna. Mer än 20 personer insjuknade i epidemin. Tre epidemier var relaterade till servering av råa rödbetor där totalt nästan 70 personer insjuknade. 20 personer insjuknade av Yersinia enterocolitica via grönsaker. Alstraren förblev okänd i 15 livsmedelsburna och en dricksvattenburen epidemi.
Det överförande livsmedlet förblev oidentifierat eller flera livsmedel misstänktes vara överförare i 73 % av epidemierna (41 stycken), vilket är nästan detsamma som år 2015. Vegetabilier och vegetabilieprodukter var det vanligast identifierade (7 epidemierna; 13 %) överförande livsmedlet. Bageriprodukter samt spannmål och spannmålsprodukter var de näst vanligaste överförarna av livsmedelsburna epidemier (2 epidemier; 4 % vardera).
Av de brister och fel som avslöjades bakom de livsmedelsburna epidemierna var 37 % relaterade till felaktiga förvaringstider eller temperaturer. Sådana fel förknippades med 16 epidemier. Infekterad kökspersonal som deltog i matlagningen ledde till uppkomsten av 13 epidemier och användning av kontaminerad råvara till 8 epidemier. Baserat på epidemiutredningarna berodde en stor andel av antalet insjuknade (733 personer; 53 %) och epidemierna (31 epidemier; 55 %) på fel relaterade till vanliga köksrutiner. Dessa var relaterade till exempelvis nedkylning, upphettning, förvaringstemperatur och förvaringstid av maten samt handhygien och hälsotillstånd hos kökspersonalen.
Platserna där matförgiftningsepidemierna skedde rapporterades liksom föregående år oftast vara en restaurang, ett café eller ett hotell (35 epidemier, 63 %). Därpå följande var en annan plats såsom en festlokal (9 epidemier), ett hem (4 epidemier) och en läroanstalt eller ett daghem och ett servicehem eller äldreboende (3 epidemier vardera).