År 2017 klassificerades sammanlagt 40 livsmedels- eller dricksvattenburna epidemier i Livsmedelssäkerhetsverket Eviras register över livsmedels och dricksvattenburna epidemier. Av dessa epidemier var 38 livsmedelsburna och en dricksvattenburen. Det totala antalet matförgiftningsepidemier var något lägre än år 2016 (59 epidemier). År 2017 rapporterades 474 personer ha insjuknat i livsmedelsburna epidemier och 58 i dricksvattenburna epidemier. Det totala antalet insjuknade var 532, vilket var det lägsta totala antalet insjuknade på mer än tio år.
Den vanligast identifierade matförgiftningsmikroben i livsmedelsburna epidemier var norovirus, vilket orsakade 10 livsmedelsburna och en dricksvattenburen epidemi under året. I epidemierna insjuknade totalt 353 personer, vilket var majoriteten av dem som insjuknat i matförgiftningsepidemier under hela året (66 %). I minst fem epidemier var den bidragande faktorn infekterad kökspersonal. Dessutom fungerade på ursprungsgården kontaminerade jordgubbar som överförande livsmedel i två norovirusepidemier.
Under året konstaterades bland annat en Salmonella Bareilly -epidemi, där 23 personer blev sjuka. Kryddor misstänktes ha varit källan till infektionen. Dessutom orsakade Salmonella Enteritidis totalt 32 personers insjuknande via groddar av mungböna. Under året orsakade Campylobacter tre epidemier där köttet från kyckling eller anka, som inte var tillräckligt upphettat, fungerade som överförande livsmedel. Clostridium perfringens var i sin tur alstrare till tre små matförgiftningsepidemier. År 2017 orsakade EHEC en liten epidemi där tre personer insjuknade efter att ha ätit hemgjorda biffar av malet kött. Alstraren förblev okänd i 19 livsmedelsburna epidemier.
Det överförande livsmedlet förblev oidentifierat eller flera livsmedel misstänktes vara överförare i 68 % av epidemierna (26 stycken). De vanligaste överförande livsmedlen var kött och köttprodukter (5 epidemier, 13 %) och vegetabilier och vegetabilieprodukter (5 epidemier, 13 %).
Användningen av kontaminerad råvara ledde till uppkomsten av minst 10 epidemier. Dessutom var otillräcklig upphettning av maten (10 epidemier), felaktig förvaringstemperatur (8 epidemier) och Infekterad kökspersonal (5 epidemier) de vanligaste orsakerna bakom livsmedelsburna epidemier.
En restaurang, ett café eller ett hotell var den överlägset vanligaste platsen där matförgiftningsepidemin skedde på (24 epidemier, 62 %). Epidemin kan också förekommit på flera platser (4 epidemier). Därpå följande var ett hem (3 epidemier) eller en annan plats såsom en festlokal (3 epidemier).