År 2018 klassificerades totalt 75 matförgiftningsepidemier hörande till Livsmedelssäkerhetsverket Eviras register. Av dessa var 73 livsmedelsburna och två dricksvattenburna epidemier. Under året insjuknade 1475 människor i livsmedelsburna epidemier och 472 personer i dricksvattenburna epidemier. Både antalet epidemier och det totala antalet insjuknade var det högsta under de senaste tio åren.
Norovirus var liksom tidigare år den vanligaste identifierade patogenen vid epidemier. Det orsakade totalt 27 epidemier under året, varav 25 livsmedelsburna och 2 dricksvattenburna. I epidemierna insjuknade totalt 1 430 personer och hela årets största epidemi var en dricksvattenepidemi orsakad av norovirus, där 463 personer insjuknade efter att vattenlednings förorenades med avföring till följd av ett rörbrott.
Salmonella Agama och Salmonella Newport orsakade totalt fyra livsmedelsburna epidemier under året där 50 personer insjuknade. Campylobacter var alstrare till tre små epidemier, där otillräckligt upphettat ankbröst var överförande livsmedel i en epidemi. I epidemin orsakad av bakterien Clostridium perfringens ledde i sin tur den felaktiga förvaringstid-temperaturkombinationen av grisfilé till uppkomsten av epidemin. Listeria monocytogenes identifierades som alstraren i en internationell epidemi som spred sig via fryst majs / frysta grönsaker och 30 personer insjuknade i Finland. Alstraren kunde inte identifieras i 32 epidemier.
I de flesta fall av matförgiftning förblev det överförande livsmedlet okänt eller flera livsmedel misstänktes vara överförare (60 epidemier, 82 %). De vanligaste överförande livsmedelsgrupperna var fisk, fiskprodukter, skaldjur och skaldjursprodukter (6 epidemier) och kött- och köttprodukter (5 epidemier).
Den vanligaste identifierade orsaken bakom livsmedelsburna epidemier var infekterad kökspersonal (16 epidemier, 22 %). Dessutom ledde kontaminerad råvara till att det uppstod minst 10 epidemier. Andra orsaker var mathanteringsfel som alltför lång förvaringstid (8 epidemier), felaktig förvaringstemperatur (8 epidemier), otillräcklig nedkylning (6 epidemier), otillräcklig upphettning (4 epidemier) och korskontaminering (3 epidemier).
Liksom tidigare år var en restaurang, café eller hotell den vanligaste platsen där en livsmedelsburen epidemi skedde (40 epidemier, 55 %). Ofta rapporterades platsen också vara en annan plats såsom en festlokal (15 epidemier). Epidemier förekom också hemma (6 epidemier), på flera platser (5 epidemier) och på en personalrestaurang / arbetsplats (3 epidemier). Två epidemier vardera rapporterades från läroinrättningar / daghem och servicehem / äldreboende / sjukhus.