År 2019 rapporterades 50 livsmedelsburna och 4 dricksvattenburna epidemier. Totalt 919 personer rapporterades ha insjuknat i livsmedelsburna epidemier och 37 personer i dricksvattenburna epidemier. Både antalet epidemier och insjuknade var lägre jämfört med år 2018.
Liksom tidigare år var norovirus den vanligaste identifierade patogenen. Under året orsakade norovirus 22 livsmedelsburna epidemier (44 %) i vilka totalt 471 personer insjuknade, samt en dricksvattenburen epidemi som ledde till att 18 personer insjuknade. Infekterad kökspersonal var en bidragande orsak till minst 8 norovirusepidemier.
Salmonella Poona orsakade 9 infektioner på vårdinrättningar på olika håll i Finland. Man lyckades spåra färdigskurna vattenmelontärningar till en gemensam faktor, men ingen salmonella konstaterades i dem. Yersinia enterocoilitica orsakade också en epidemi där fall påträffades i olika håll i Finland (20 insjuknade). I undersökningarna misstänktes färdigskuren isbergssallad som det överförande livsmedlet. Yersinia orsakade också en liten livsmedelsburen epidemi under året.
Två epidemier alstrade av Listeria monocytogenes statistikfördes till matförgiftningsepidemierna år 2019, även om vissa sjukdomsfall redan hade inträffat under föregående år. I den ena epidemin fanns det 17 insjuknade och det överförande livsmedlet förblev okänt. Det fanns sju insjuknade i den mindre epidemin och en tillredd köttprodukt misstänktes vara det överförande livsmedlet. Av de andra patogenerna orsakade Clostridium perfringens en mellanstor epidemi samt Bacillus cereus och Staphylococcus aureus en liten epidemi vardera. Dessutom rapporterades två små Campylobacter -epidemier under året. Alstraren kunde inte identifieras i 16 epidemier.
Inget överförande livsmedel identifierades eller flera livsmedel misstänktes vara överförare i 33 epidemier (66 %). De vanligaste överförande livsmedelsgrupperna var fisk, fiskprodukter, skaldjur och skaldjursprodukter (7 epidemier) och vegetabilier och vegetabilieprodukter (5 epidemier). Annat livsmedel klassificerades som överförare i tre epidemier och kött och köttprodukter i två epidemier.
Orsakerna som lett till epidemin förblev ofta okända (19 epidemier, 38 %). De viktigaste bakomliggande orsakerna var förorenad råvara (13 epidemier), infekterad kökspersonal (9 epidemier) och korskontaminering (5 epidemier). Otillräcklig upphettning av mat, felaktig förvaringstemperatur och för lång förvaringstid var också vanliga orsaker som lett till epidemin.
Platsen där en livsmedelsburen epidemi skedde var liksom under andra år ofta en restaurang, café eller hotell (26 epidemier, 52 %). Därpå följande var en annan plats såsom en festlokal (9 epidemier), flera platser (6 epidemier), ett servicehem / äldreboende eller sjukhus (4 epidemier) och ett hem (3 epidemier). En epidemi var rapporterades från en personalrestaurang samt en läroanstalt eller ett daghem.