År 2020 rapporterades 34 livsmedelsburna och 2 dricksvattenburna epidemier i Finland. Antalet epidemier var därmed lägre än 2019, då det var totalt 54 livsmedels- och dricksvattenburna epidemier.
Endast en av epidemierna var stor, i vilken det insjuknade mer än 100 personer. Denna epidemi orsakades av sapovirus och de insjuknade från olika håll i Finland hade deltagit i ett spelevenemang. Insjuknandena var associerade med en viss måltid vid ett stående bord, men inget överförande livsmedel identifierades. De flesta av epidemierna år 2020 var små epidemier, högst 10 insjuknade personer (24 stycken, 67 %) och resten var mellanstora (11 stycken, 31 %) där antalet insjuknade är 11–100 personer.
Av patogenerna var norovirus igen den oftast identifierade, även om den relativa andelen av livsmedelsburna epidemier orsakade av det (26 %) var klart lägre än år 2019 (44 %). Norovirus orsakade 9 livsmedelsburna epidemier i vilka 96 personer insjuknade, samt en liten dricksvattenburen epidemi där förorening av borrbrunnsvatten resulterade i att 8 personer insjuknade.
År 2020 slutfördes utredningarna av två olika listeriaepidemier där det insjuknat personer under flera år på olika håll i Finland. Båda epidemierna var mellanstora och tillredda köttprodukter misstänktes som överförande livsmedel.
Clostridium perfringens orsakade en mellanstor epidemi där 42 personer insjuknade efter att ha ätit ärtsoppa med älgkött. Enterotoxin, producerat av Staphylococcus aureus, fick i sin tur fem personer att bli sjuka via nötkött som använts i kebab.
Salmonella orsakade tre små epidemier under året. I en av dem identifierades riven zucchini som serverades via ett centralkök som överförande livsmedel. Opastöriserade ostar, å andra sidan, var överförande livsmedel i en liten EHEC -epidemi. Campylobacter orsakade tre små livsmedelsburna epidemier samt årets andra dricksvattenburna epidemi, i vilken 43 personer insjuknade. Alstraren kunde inte identifieras i 12 epidemier (33 %).
I många epidemier identifierades inget överförande livsmedel eller flera livsmedel misstänktes vara överförare och det exakta livsmedlet kunde inte fastställas (21 epidemier). De näst vanligaste överförande livsmedelsgrupperna var kött och köttprodukter, vegetabilier och vegetabilieprodukter, fisk och fiskprodukter och annat livsmedel (3 epidemier vardera).
Den vanligaste platsen där en livsmedelsburen epidemi skedde var en restaurang, ett café eller ett hotell (13 epidemier). De näst mest rapporterade platserna var en annan plats såsom en festlokal (7 epidemier), ett hem (6 epidemier) och en läroanstalt eller daghem (4 epidemier)
De faktorer som bidrog till matförgiftningsepidemin var ofta okända (16 epidemier). De vanligast identifierade faktorerna var förorenad råvara (5 epidemier), infekterad kökspersonal (5 epidemier), för lång förvaringstid (3 epidemier) och felaktig förvaringstemperatur (3 epidemier).