På basen av de anmälningar om utredning som gjorts via datasystemet för registrering av matförgiftningsepidemier (RYMY) klassificerades år 2021 sammanlagt 48 epidemier som livsmedels- och dricksvattenburna. Av dessa var 46 livsmedelsburna och 2 dricksvattenburna. Antalet epidemier var större än år 2020 (36 epidemier) men däremot lägre än 2019 (54 epidemier).
År 2021 var den enda stora epidemin (mer än 100 insjuknade personer) en salmonellaepidemi i juni i Mellersta Finland där över 700 personer insjuknade. De insjuknade var barn och personal på olika daghem, dit det kom mat från samma centralkök. Som överförande livsmedel identifierades en sallad som innehöll flera olika grönsaker. I salladen påvisades samma Salmonella Typhimurium -stam som från patienterna. De flesta av epidemierna år 2021 var små epidemier, högst 10 insjuknade personer (31 stycken, 65 %) och resten var mellanstora där antalet insjuknade är 11–100 personer (11 stycken, 31 %).
Olika bakterier orsakade år 2021 flest epidemier på över 10 år (28 stycken, 58 %) och oidentifierade patogener minst (7 livsmedels- och 1 dricksvattenburen epidemi, 17 %). Av patogenerna var norovirus igen den oftast identifierade. Den relativa andelen av livsmedelsburna epidemier orsakade av det (20 %) var liksom år 2020 (26 %) var klart lägre än före coronaepidemin år 2019 (44 %). Norovirus orsakade 9 livsmedelsburna epidemier i vilka 260 personer insjuknade, samt en liten dricksvattenburen epidemi där 5 personer insjuknade. I åtminstone fyra av epidemierna var infekterad kökspersonal en bidragande faktor.
Clostridium perfringens och Staphylococcus aureus orsakade en epidemi var och oidentifierade toxinproducerare 6 epidemier. Listeria monocytogenes, Yersinia enterocolitica och EHEC (enterohemorragisk E. coli) orsakade 2 epidemier var. ETEC (enterotoxigen E. coli) och EAEC (enteroaggregerande E. coli) orsakade tillsammans en mellanstor epidemi. Campylobacter orsakade i sin tur sex och salmonella sju livsmedelsburna epidemier. Andra alstrare var hepatit A virus och histamin, som orsakade en epidemi var.
I största delen av epidemierna identifierades inget specifikt överförande livsmedel utan flera livsmedel eller buffébord misstänktes vara överförare (26 epidemier, 54 %). I 15 epidemier kunde det exakta livsmedlet fastställas. Av dessa var den vanligaste överförande livsmedelsgruppen vegetabilier och vegetabilieprodukter (4 epidemier). Det överförande livsmedlet blev helt oidentifierat i fem epidemier.
Den vanligaste platsen där en livsmedelsburen epidemi skedde var en restaurang, ett café eller ett hotell (20 epidemier, 42 %). Näst mest var sådana epidemier, där fall rapporterades på olika platser i landet (7 epidemier).
De faktorer som bidrog till matförgiftningsepidemin var ofta okända (22 epidemier, 46 %). De vanligast identifierade faktorerna var förorenad råvara (9 epidemier) och följande infekterad kökspersonal, korskontamination samt, för lång förvaringstid/felaktig förvaringstemperatur (5 epidemier var).