År 2022 rapporterades sammanlagt 55 livsmedelsburna epidemier i Finland, där sammanlagt 622 personer insjuknade. Det förekom inga dricksvattenburna epidemier. Antalet epidemier var något större än året innan (48 epidemier).
Under året förekom inte en enda stor matförgiftningsepidemi med över 100 insjuknade. Däremot rapporterades 15 (27 %) medelstora epidemier, där antalet insjuknade är mellan 11–100. Den största av dem var en salmonellaepidemi där nästan 100 personer insjuknade på olika håll i Finland. Det överförande livsmedlet i epidemin var ett en färdigt tillagad kycklingprodukt som användes i olika produkter som äts som sådana (t.ex. batonger, wraps). Den näst största epidemin orsakades av norovirus, där 77 personer insjuknade på ett vårdhem. I alla andra epidemier insjuknade under 40 personer. Under året rapporterades 40 (72 %) små epidemier med 2–10 insjuknade, vilket är fler än tidigare år.
Norovirus var liksom tidigare år den vanligaste identifierade sjukdomsalstraren. Norovirus orsakade sammanlagt 16 epidemier i vilka 248 personer insjuknade. Dess relativa andel av de livsmedelsburna epidemierna (29 %) ökar något jämfört med åren under coronapandemin 2021 (20 %) och 2020 (26 %), men är dock inte ännu lika stor som 2019 (44 %). Den vanligaste bidragande faktorn vid norovirusepidemier var en infekterad livsmedelsarbetare (12 epidemier). I tre epidemier var det överförande livsmedlet ostron, där förorenat vatten i odlingsbassängerna kan orsaka förorening med norovirus redan under primärproduktionen.
Orsaken till epidemin förblev okänd i 14 fall. Nuförtiden separeras okända toxinproducenter, som orsakade 5 epidemier, till en egen grupp. Utgående från symtomen och inkubationstiden är orsaken till epidemin i dessa fall en bakterie som producerar toxin (t.ex. Bacillus cereus, Staphylococcus aureus), men det har inte kunnat verifieras i laboratorieundersökningar. Campylobacter, Listeria monocytogenes, Yersinia enterocolitica och salmonella orsakade var för sig en av 3 epidemier och Bacillus cereus 2 epidemier. ETEC (enterotoxigenic E. coli), Clostridium perfringens, Staphylococcus aureus, Cryptosporidium parvum samt hepatit E-virus orsakade alla en matförgiftningsepidemi.
Vid 29 epidemier (53 %) fanns det flera potentiella överförande livsmedel eller också hade måltiderna ätits vid ett buffébord. I epidemier där man kunde identifiera ett visst överförande livsmedel var den vanligaste livsmedelsgruppen grönsaker och grönsaksprodukter (7 epidemier) och därefter kräftdjur och musslor samt produkter av kräftdjur och musslor (4 epidemier). Det överförande livsmedlet förblev okänt i fyra epidemier.
Den vanligaste platsen för epidemier var liksom tidigare år en restaurang, ett kafé, en bar eller ett hotell (29 epidemier, 53 %). Därefter förekom flest sådana epidemier som skedde på flera platser i Finland (7 epidemier) samt epidemier där måltiderna skedde hemma (5 epidemier).
Orsakerna som ledde till att en epidemi bröt ut förblev ofta okända (33 epidemier, 60 %). Den klart vanligaste identifierade orsaken till en epidemi var en infekterad livsmedelsarbetare (12 epidemier).