Den totala försäljningen av antibiotika för djur under 2023 låg kvar på en låg nivå, enligt den nyligen publicerade Finres-Vet-rapporten som utarbetats gemensamt av Livsmedelsverket, Fimea och Helsingfors universitet. Resistensen mot zoonotiska salmonella- och campylobacterbakterier som överförs mellan djur och människor var huvudsakligen låg. För bakterier som orsakar sjukdom hos djur konstaterades resistens i varierande grad.
Efter en rekordlåg försäljning under 2022 ökade försäljningen av antibiotika för djur något under 2023, med de största ökningarna för tetracykliner och sufonamid trimetoprim. Fortfarande administrerades nästan tre fjärdedelar av den använda antibiotikan till enskilda djur och en fjärdedel som gruppbehandlingar. I EU som helhet är situationen den motsatta, med upp till 85% av antibiotika som ges till djur som gruppbehandlingar. Företrädet för individuell behandling är viktigt eftersom gruppbehandling medför en högre risk för utveckling av resistenta bakteriestammar.
Låg resistens hos salmonellabakterier, resistens hos Campylobacter vanligare hos svin
Totalt 44 stammar av salmonella från produktionsdjur testades i programmet för resistensövervakning. Antalet testade stammar är lågt eftersom prevalensen av salmonella hos produktionsdjur låg kvar under 1% 2023, i linje med målet för det nationella programmet för kontroll av salmonella. Majoriteten av stammarna kom från nötkreatur och svin, och de flesta var känsliga för alla antibiotika som testades. Situationen var liknande för Campylobacter som isolerades i det nationella övervakningsprogrammet för Campylobacter hos broilrar, där 95% av de testade stammarna var känsliga för alla testade antibiotika.
Hos Campylobacter coli som isolerats från svin har antibiotikaresistens varit vanligare. Av alla testade stammar var 72% helt känsliga för alla testade antibiotika och majoriteten av de resistenta stammarna var resistenta mot ciprofloxacin. Andelen resistenta stammar var dock lägre än under 2021.
Inga ESBL-bakterier påvisade i finskt nöt- och svinkött
ESBL-Escherichia coli dvs. E. coli-bakterier resistenta mot tredje generationens cefalosporiner och karbapenemresistenta E. coli-stammar undersöktes från svin, svin- och nötkött. ESBL-bakterier påträffades i 6,3% av de blindtarmprover som togs från svin på slakterier. Inga av dessa stammar påträffades i inhemskt kött från detaljhandeln. E. coli-stammar som är resistenta mot karbapenemer har påvisats hos produktionsdjur och i kött i vissa europeiska länder under de senaste åren. I Finland har de dock inte påträffats varken hos produktionsdjur eller i kött. Karbapenemer hör till de s.k. andra linjens antibiotika som används för behandling av svåra multiresistenta bakterieinfektioner hos människor och är förbjudna för användning hos djur.
Under 2023 så kallade indikator-E. coli-bakterier, som anses återspegla de vanligaste resistensegenskaperna i djurens tarmmikrobiota, isolerades från svin. Andelen fullt känsliga indikatorbakterier minskade från 78% till 69% jämfört med 2021. Detta berodde framför allt på en ökning av andelen stammar som var resistenta mot ampicillin. På europeisk nivå ligger andelen fullt känsliga bakterier kvar på en mycket bra nivå.
Stor variation i antibiotikaresistens hos bakterier som orsakar sjukdomar hos djur
I allmänhet hittades lite resistens hos bakterier som orsakar luftvägsinfektioner hos nötkreatur och svin. Resistens mot flera olika antibiotikagrupper har sedan länge varit vanligt hos enterotoxiska E. coli, som orsakar diarré hos svin. År 2023 var antalet prover som skickades till Livsmedelsverket så lågt att det inte går att dra några slutsatser om hur situationen har utvecklats. Detta gäller även för många andra bakterier som orsakar sjukdom hos produktionsdjur. För att upprätthålla uppdaterade rekommendationer för antibiotikaanvändning vore det dock viktigt att studera stammar i så stor omfattning som möjligt.
Andelen stammar av meticillinresistenta Staphylococcus pseudintermedius (MRSP) hos hundar minskade till mindre än 4% från 5% föregående år. De undersökta stammarna av S. pseudintermedius var dock i stor utsträckning resistenta mot penicillin och andelen stammar som var resistenta mot tetracykliner, erytromycin och klindamycin ökade också.
Länk till sammanfattning (pdf)
Länk till rapporten (pdf)
Försäljningen av antibiotika för djur ökade – kontrollerad användning av antibiotika är viktig (fimea.fi).
Mer information om uppföljning av antibiotikaresistens hos bakterier isolerade från djur och livsmedel i Finland på Zoonoscentrets och Livsmedelsverkets sidor.
Mer information:
Resistensen bland djur och i livsmedel:
Marie Verkola, specialforskare, Livsmedelsverket, tfn 050 467 3967, förnamn.efternamn@ruokavirasto.fi
Konsumtion av antimikrobiella läkemedel för djur:
Katariina Kivilahti-Mäntylä, veterinär, Fimea, tfn 029 522 3354, förnamn.efternamn@fimea.fi