Yersinios är en sjukdom som orsakas av bakterien Yersinia. Yersinia är en allmänt förekommande tarmbakterie hos djur och den finns också i omgivningen, till exempel i jorden och vatten i naturen.
Yersinios hos människor
De viktigaste yersiniaarterna som orsakar sjukdom hos människor är Yersinia enterocolitica och Yersinia pseudotuberculosis. Av bakterien Y. enterocolitica känner man till både patogena typer som orsakar sjukdom hos människor och ofarliga apatogena typer. Yersinia sprids i allmänhet via förorenade livsmedel. Yersiniasmitta från en person till en annan är sällsynt. Incidensen för yersiniasmitta har inte just förändrats på 2000-talet.
Figur: Anmälda yersiniosfynd (odlings- och antikroppsfynd) från och med 2000 (pdf)
Yersinia enterocolitica
Antalet Y. enterocolitica –fall som anmälts till registret över smittsamma sjukdomar har förblivit tämligen stabilt på 2000-talet. Största delen av Y. enterocolitica-fynden i patientprover är ofarliga. Uppskattningsvis endast mindre än 40 % av Y. enterocolitica-fynden i patientprover är av patogen typ.
Yersinia pseudotuberculosis
Ingen klar trend kan skönjas i fråga om incidensen för Y. pseudotuberculosis-fall på 2000-talet; flera år har epidemier orsakat stor variation i antalet anmälda fall.
Figur: Anmälda yersiniafynd till registret över smittsamma sjukdomar från och med 2000 (pdf)
Yersinia i livsmedel
Flera däggdjurs- och fiskarter kan bära på yersinia. Y. enterocolitica-bakterien kan således sprida sig till kött bland annat i samband med slakt. Grönsaker kan kontamineras redan medan de växer på åkern via jord eller bevattningsvatten eller direkt av djurs avföring. Eftersom yersiniabakterien också växer i kyla, kan den föröka sig medan grönsakerna lagras.
Yersiniaarter som är patogena för människan - Y. enterocolitica och Y. pseudotuberculosis – har undersökts i livsmedel i första hand som separata forskningsprojekt och i samband med matförgiftningsepidemier.
Yersinia enterocolitica
Enligt en undersökning som publicerades1999 påvisades i prover av svin/nöt- och svinköttfärs från detaljhandeln patogena Y. enterocolitica med PCR-metoden i 25 % av proverna och med odlingsmetoden i 2 % av proverna. I kött av andra djurarter och vakuumförpackad fisk har patogena Y. enterocolitica-stammar inte hittats vid undersökningar.
I inhemska grönsaker har slumpmässigt konstaterats Y. Enterocolitica-typer som orsakar sjukdom hos människor. Grönsaker har också misstänkts som en möjlig orsak till Y. Enterocolitica-smitta och -epidemier.
Yersinia pseudotuberculosis
Inhemska grönsaker (isbergssallad, kinakål och morot) har upprepade gånger visat sig sprida Y. pseudotuberculosis–epidemier. Långtidslagringen av morötter från hösten till nästa vår och rentav försommar gör det möjligt för bakterien att föröka sig så att den kan orsaka sjukdom. Den Y. pseudotuberculosis-stam som orsakat sjukdom i samband med epidemier har kunnat isoleras i otvättade morötter, vätska som runnit ur förskämda morötter, skalavfall från morötter och ytrenhetsprover från lager- och hanteringslokaler.
Y. pseudotuberculosis-bakterien har orsakat flera matförgiftningsepidemier via inhemska morötter sedan 2003.
Den patogena Y. pseudotuberculosis-bakterien har inte konstaterats i undersökta rotfrukter, till exempel morötter och andra prover av grönsaker som insamlats 2006 från odlingsgårdar, lager, hanteringsanläggningar och detaljhandeln.
Yersinia hos djur
Reservoaren för Y. pseudotuberculosis anses vara vilda djur, i första hand små däggdjur och fåglar. Svin är vanligtvis symtomfria bärare av bakterien Y. enterocolitica. Också katter och hundar kan bära på bakterien Y. enterocolitica utan att uppvisa symtom. Hos djur kan yersiniasmitta orsaka diarré eller blodförgiftning, i sällsynta fall aborter. Bakterien Y. enterocolitica isoleras dock mycket sällan vid infektioner hos djur.
Husdjur
I en finländsk undersökning som publicerades 2000 konstaterades den för människan patogena bakterien Y. enterocolitica i 37 % av de tonsillprov som tagits av svin i slakterier. Vid den slakterikartläggning som genomfördes 2006-2007 konstaterades den patogena bakterien Y. enterocolitica biotyp 4 i 33 % av tarmproverna från svin. Även bakterien Y. pseudotuberculosis har konstaterats hos svin. Exempelvis enligt en undersökning som publicerades 2002 konstaterades bakterien Y. pseudotuberculosis hos 4 % av slaktsvinen. Yersiniasmitta är betydligt sällsyntare hos sällskapsdjur. I en inhemsk undersökning från 1997 konstaterades sjukdomsalstrande Y. enterocolitica–typer i avföringen från 2 % av katterna och 1 % av hundarna.
Vilda djur
Hos vilda djur i Finland, särskilt skogsharar och fältharar samt fåglar konstateras Y. pseudotuberculosis-smitta i någon mån. Av de harar som Evira undersökte 2000-2007 konstaterades Y. pseudotuberculosis-smitta hos 3,7 %.
Vilda djur fungerar eventuellt som källa för bakterien Y. pseudotuberculosis i naturen. Exempelvis i samband med utredningen av den epidemi som spreds via morötter 2004 isolerades Y. pseudotuberculosis–stammar av identiskt typ hos patienterna samt i näbbmusens tarmsystem. I samband med epidemiutredningar har bakterien också påträffats hos små däggdjur infångade på åkrarna.
Betydelsen av yersinia i Finland
Yersinia är den tredje vanligaste orsaken till tarminflammationer hos människor i Finland. Särskilt bakterien Y. pseudotuberculosis har orsakat flera matförgiftningsepidemier via inhemska morötter. Bland finländska produktionsdjur förekommer bärare av yersiniabakterien, också vilda djur fungerar som yersiniakälla, särskilt för bakterien Y. pseudotuberculosis.
Smittvägarna mellan djur och människor eller de gemensamma smittvägarna är inte tillräckligt väl kända för att yersiniasmitta skulle kunna bekämpas effektivt.