CAP27-materialet för rådgivare

Om man använder mellangröda, ska man använda den normala såmängden enligt växten eller får den vara mindre, men med vilken man åstadkommer ett rimligt växtbestånd?

• I förordningarna fastställs inte frömängden, men mellangrödan ska bilda ett växtbestånd.

Inleds uppföljningen av kravet på flera års växtföljd från och med 2023? Har grödorna från tidigare år någon inverkan?

• Inleds från 2022. Den fleråriga växtföljden ska genomföras första gången 2025.

Påverkar fånggrödan kravet på ett års växtföljd?

• Miljöersättningens fånggröda påverkar inte tillsynen av kravet på växtföljd. Genomför inte växtföljd.

Granskas växtföljden på bas- eller tillväxtnivå? Om granskningen sker på växtskiftesnivå, hur beaktar man de årliga variationerna i överföringen av gränserna på jordbruksskiften?

• Vid granskningen av växtföljden används föregående års gränser för jordbruksskiften. När ett jordbruksskifte bildas på ansökan 2024 räknar Vipu ut på en hur stor areal det har funnits en ettårig växt på jordbruksskiftet under föregående år och hur stor del av denna areal har bytts ut. Förfarandet beaktar förändringar inom jordbruksskiftenas gränser mellan åren.
• Växtföljdsprocenten som följs upp på gårdsnivå får man genom att räkna ihop den på jordbruksskiftesnivå beräknade uppgiften om arealerna för föregående års ettåriga grödor och om bytet av dem under ansökningsåret jämfört med föregående år.

Om man sår en mellangröda samtidigt som man meddelar skördegrödan och mellangrödan som icke produktiv areal, får man behandla skördegrödan med växtskyddsmedel?

• Nej

Om naturvårdsvallen/gröngödslingsvallen avslutas och man sår en höstgröda i den, kan man gödsla växtbeståndet som anläggs?

• Naturvårdsvall/gröngödslingsvall får inte gödslas under hela kalenderåret. Från och med det andra naturvårdsvallåret är sådd av höstsådda grödor och gödsling i samband med sådd samt användning av växtskyddsmedel tillåten från och med den 1 augusti.

Beaktas en växt som konstaterats vid tillsynen av kravet på växtföljd eller en växt som anmälts i ansökan?

• Växt som konstaterats i tillsynen.

År 2023 fanns det 6 ha höstvete och 5 ha havre på arealen. Hyresavtalet upphörde 31.12.2023 så att 3 ha havreareal kvarstod i besittning. Får man så havre på denna areal 2024?

• Av denna fråga kan man inte dra slutsatser om jordbrukaren endast har 3 hektar eller om det finns andra arealer. Om situationen ändå är den att den som ansöker om stöd år 2024 endast besitter över 3 ha areal som 2023 har odlats som havre (=en ettårig odlingsgröda), ska 33 procent av den vara något annat år 2024 för att kravet ska uppfyllas.

Vad innebär det att odla mellangrödor på en icke produktiv areal när mellangrödan kommer efter en ettårig produktionsgröda och odlas i andra hand samma år?

• Om man har uppgett vilken växt som helst vid ansökan om åkerstöd och väljer en mellangröda för skiftet, kan arealen anmälas som icke produktiv areal vid ansökan om åkerstöd. Krysset för icke produktiva kan väljas för jordbruksskiftet om man anger en mellangröda.

På vad grundar sig kravet att slå en naturvårdsvall som anmälts första gången 2024 redan den första sommaren, oberoende av ogrässituationen, om vallen är en fodervall från föregående år som inte har slagits?

• I statsrådets förordning 50/2024 tillfogades en anteckning om att om slåtter inte har konstaterats i arealmonitoreringen 2023, ska växtligheten slås 2024.

Kan man i mångfaldsgrödorna ange vilka som är fleråriga, t.ex. inom parentes (M)?

• Vi överväger.

Uppfylls kravet på växtföljd om mellangrödan är samma växt som följande års huvudgröda?

• Ja

Gäller gödslingsförbudet för naturvårds- och gröngödslingsvall andra näringsämnen än kväve och fosfor?

• Gödslingen överhuvudtaget, dvs. man har inte specificerat vilket näringsämne förbudet gäller.

Kan slåttern verifieras med en bild som tagits med Vipumobilen, om slåttern av naturvårds- eller gröngödslingsvallen inte har verifierats i satellituppföljningen 2023, men skiftet ändå har slagits?

• Begäran om utredning gäller 2024 och kan besvaras med en bild från 2024.

Om man meddelar klöver som klöver, är den då gräsmark som omfattas av slåtterskyldigheten, även om det är fråga om klöverns fröproduktion?

• Ja

Krav på växtföljd/ geometri 2023. Jämförs odlingen 2024 med uppgifterna för 2023?

• En växt som fysiskt varit på samma plats jämförs och i den borde växtomsättningen vara 33 % av arealen enligt villkoret för växtföljden.

Räknas potatisarealerna med i arealen för ettåriga grödor 2023?

• Kravet på växtföljd gäller inte fleråriga odlingsgrödor, gräs- och vallfodergrödor, trädor, potatis, morot, sockerbeta, huvudkål, lök, röd- och gulbeta. Den årliga växtföljden gäller inte kontraktsodling av ren havre. Däremot gäller den fleråriga växtföljden också ren havre.

Får man fortfarande slå en viltåker före den 1 augusti om ogrässituationen på åkern är svår, till exempel flyghavre eller väldigt mycket tistel? Hur anmäls detta om det kommer en begäran om utredning av branschen?

• Mångfaldsgrödor, viltgrödor kan skördas för utfodring av vilt redan före den 1 augusti.

Kan man som icke produktiv areal uppge vall som har uppgetts i ansökan om åkerstöd havre + fånggröda och vall som anlagts med fånggröda har anmälts som mellangröda? Gäller besprutningsförbudet huvudgrödan, dvs. havre? Vad händer om skörden inte samlas och det inte bildas gräsmark på skiftet?

• I ansökan om åkerstöd är fånggröda och mellangröda val som utesluter varandra. Förbudet mot användning av växtskyddsmedel gäller en areal som har valts som icke produktiv areal, så det är inte heller möjligt att bespruta huvudgrödan. Om mellangrödan sås först efter att huvudgrödan skördats, gäller förbudet mot användning av växtskyddsmedel ännu inte huvudgrödan.

Kan man utöka den icke produktiva arealen under förändringstiden?

• Nej

Begreppen två- och enhjärtade växter är svåra. Kan man hellre ange växtarter eller lägga till exempel?

• Man kan lägga till exempel, men det är naturligtvis omöjligt att göra några heltäckande listor.

Hur mycket ny växt måste det finnas i blandsäd för att den i växtföljden ska betraktas som en annan växt än blandningen från föregående år?

• I förordningarna definieras inte fröblandningar. Växtbenämningar som räknas som olika växter finns listade i handboken för villkorlighet och ansökningsguiden.

Hur mycket havre ska det finnas bland kornet för att kornet ska kunna anmälas som blandgröda?

• I förordningarna fastställs inte andelen olika grödor i fröblandningarna.

Hur tolkar man att en så kallad gammal åker tas i bruk på nytt? Stöd har aldrig sökts för åkern och den har inget basskiftessignum, men den har under flera år varit täckt av vall och har inte beskogats på grund av sporadisk slåtter. Kommer kravet på vallgrödor att gälla på åkern om man nu börjar odla den och inrättar ett nytt basskifte? Måste man på något sätt bevisa att man inte på något sätt har röjt från annan användning till jordbruksmark?

• Om arealen kan odlas utan att det krävs iståndsättningsåtgärder, finns det inget krav på gräsmark. Med andra ord ska arealen vara odlingsbar i slutet av 2022. Som hjälp vid tolkningen kan man till exempel använda flygfoto från skiftet.

Vad menas med ”Sådana grödor som överlever vintern”?

• På arealen finns en växt vars växttäcke har bevarats över vintern till följande vår.

Hur anmäler man mellangröda med tanke på växtföljden?

• I uppgifterna om ett jordbruksskifte kan man förutom växten även ange en mellangröda. Den areal som anmälts som mellangröda uppfyller alltid kravet på växtföljd året efter anmälningsåret, oavsett om en 1-årig eller flerårig mellangröda anmälts.

Icke produktiv areal: mellanväxter vad innebär det? Får man gödsla en mellanväxt?

• Mellanväxter får gödslas. Mellanväxterna listas i ansökningsguiden.

Icke produktiv areal: ska det finnas växter som binder 100 % kväve? Om inte får man gödsla?

• En liten mängd stödgrödor är tillåten med åkerärt och lins. Gödsling tillåten.

Är stödnivåerna för bidraget för specialväxter för 2024 desamma som för 2023?

• De ändras naturligtvis enligt den areal som ansökan gäller.

Varför får inte vejden bidrag för specialväxter?

• I EU:s författning fastställs för vilka produktionsområden och på vilka grunder produktionskopplade stöd kan beviljas. På basis av den har det föreskrivits för vilka arealer bidrag för specialväxter beviljas.

Varför avlägsnades solrosen från listan över stödberättigande växter?

• Solros används i huvudsak som landskapsgröda och den kan anges som jordförbättringsgröda i miljöersättningen, som den lämpar sig utmärkt för. Med tanke på samordningen av stödsystemen var det inte motiverat att betala både bidrag för specialväxter och ersättning för jordförbättringsväxter för solrosen.

Vilken författning grundar sig ändringen i kravet på yrkesskicklighet på?

• Statsrådets förordning 50/2024. Det är inte känt att man skulle kräva ett badmärke, men detta bekräftas först när man ser nästa års författning.

Om sökanden inte har fått stöd för unga jordbrukare eftersom alla delaktiga i gården inte uppfyller utbildningskravet, kan sökanden få stöd efter att sammanslutningen har upplösts och sökanden besitter gården i sin helhet?

• Innan man ansöker om inkomststöd för unga jordbrukare kan man till exempel vara delägare i en sammanslutning där överåriga deltar. Som sökandens etableringsår betraktas då det år då endast unga som uppfyller villkoren deltar i sammanslutningen. Motsvarande gäller även sammanslutningsformer, t.ex. aktiebolag: när unga som uppfyller villkoren har bestämmanderätt, anses de unga ha börjat som huvudsakliga jordbrukare och man kan beviljas stöd.

Kan man kräva studier av markägaren? Tolkningen av personerna med anknytning till stödet ändras säkert, eftersom man tidigare till exempel vid generationsväxlingar tittade på dem som undertecknade köpebrevet, även om den ena maken endast hade rollen som markägare.

• Om hela gårdsbruksenheten har arrenderats ut till maken, anses den andra maken inte vara en person i anslutning till stödet.

Räcker det inte med enbart studiepoäng/studieveckor för att beviljas stöd om maken inte har examen inom naturbruk eller 3 års arbetserfarenhet?

• Nej, om båda är personer med anknytning till stödet, se föregående fråga.

Makarna äger gården tillsammans och endast den ena uppfyller utbildningskravet/arbetserfarenhetskravet. Får gården inkomststöd till en ung jordbrukare om den utbildade maken uppger att han eller hon hyr en gård av sig själv och sin outbildade make till exempel för en euro/år?

• Man kan inte hyra av sig själv, för makens del kan man.

Nordligt hektarstöd, åkergrödor: Kan man använda spannmål som stödgröda för ärter? Finns det kvantitativa anvisningar för stödgrödan?

• En liten mängd spannmål kan användas som stödgröda i ett ärtbestånd (under 10 % av växtligheten).

Betalas nordligt stöd för växtbestånd med proteingrödor i C2P-området?

• För växtbestånd med proteingrödor betalas nordligt hektarstöd endast i stödområdena C1 och C2, men inte i stödområdet C2P.

Innebär hampa fiber- och oljehampa?

• Ja, både fiberhampa och oljehampa.

Om man som jordförbättrings- och saneringsgröda uppger vicker, beviljas nordligt hektarstöd?

• Vicker beviljas inget nordligt hektarstöd.

Bevaras skiftets ersättningsberättigande för kompensationsbidrag om dess markanvändningsslag ändras till Naturbete och äng?

• Om åkerskiftets markanvändningsslag byts till naturbete/naturäng, kvarstår rätten till ersättning. Ett sådant basskifte kan också senare bytas tillbaka till åker och ersättningsberättigandet kvarstår. Förlust av ersättningsberättigande gäller endast basskiften som beviljats enbart ersättningsberättigande för kompensationsbidrag (Endast LHK) 2015.

När blir det möjligt för entreprenören att ta en bild till exempel av bearbetningen av arealer som är täckta av växtlighet?

• Planerna är att bygga upp en ny behörighetsnivå som kan användas i Vipumobilen men inte i Vipu. Tidtabellen för genomförandet är ännu öppen.

Är det möjligt att skapa en rådgivningsvy i Vipumobilen som visar en lista över begäran om utredning av alla de arealer som rådgivaren har fullmakt för?

• Vi tar emot utvecklingsidén och för den vidare

Har en skriftlig kommentar blivit obligatorisk i bildsvaret på begäran om utredning?

• Detta har diskuterats, önskemålet förs vidare till applikationsutvecklingen

Är en fribild det enda alternativet att ta en bild av fågelåkern om Vipumobilen styr bildtagningen så att t.ex. fåglarnas avföring inte syns ordentligt på bilden?

• För närvarande är fribilder det enda sättet.

Är de bilder som skickas med Vipumobilen fortfarande "bundna" till användarens telefon och den auktoriserade användarens telefon?

• Vipumobilen kan användas i vilken mobil enhet som helst. Alla s.k. fribilder som tagits på gården visas också i andra enheter när man loggar in. I svaret på begäran om utredning kan man endast använda bilder som tagits med Vipumobilen, antingen fribilder eller bilder som tagits med bildfunktionen i begäran om utredning. Bilden ska vara tagen från rätt jordbruksskifte och tiden för bildtagningen ska finnas i det tidsfönster som begäran om utredning kräver. Bilder som tagits under ett annat lägenhetssignum kan inte heller användas även om de har tagits med Vipumobilen.

Kan man importera bilder från andra enheter i Vipumobilen?

• Nej

Kan jordbrukaren ta en ny bild med Vipumobilen om handläggaren förkastar bilden (t.ex. en svart bild)?

• Vi handlar på samma sätt som på hösten. Kommunen kan godkänna jordbrukarens skärmdump av Vipumobilen. Under våren ska handläggaren också ha möjlighet att skicka en ny begäran om utredning till jordbrukaren i sådana fall.

Om begäran om utredning i Vipumobilen passiveras och försvinner, kommer det ett meddelande/en förklaring i Vipumobilen?

• För närvarande kommer ingen anmälan.

Kunde jordbrukaren få ett textmeddelande även när begäran om utredning passiveras av en orsak som inte beror på jordbrukaren?

• Avsikten är inte att öka antalet textmeddelanden som skickas. Vi utreder dock andra möjliga kommunikationssätt.

Kan man i Vipumobilen lägga till möjligheten att göra olika bildmappar för fribilder?

• Utvecklingen av bildhanteringen pågår.

Det skulle motivera bildtagningen om bilderna i Vipumobilen duger som skiftesbokföring för att konstatera genomförda arbeten och datum. Endast gödslingsmängderna, växtskyddsuppgifterna och skördarna borde därefter dokumenteras.

• Man kan ta fribilder som en egen anteckning från skiftet och ange ovan nämnda uppgifter i tilläggsuppgifterna. Med hjälp av dessa uppgifter kan man sedan komplettera de skiftesspecifika anteckningarna. Det lönar sig att kontrollera kraven på skiftesspecifika anteckningar i förbindelsevillkoren.

Kan glasfiber-, plast- eller trästolpar användas för inhägnad? Kan stolparna vara flyttbara?

• Inhägnaden ska vara fast, flyttbara lätta stängslet får inte användas. Åtgärden kräver trästolpar och sådana plast- eller glasfiberstolpar som gör inhägnaden så stabil och hållbar att den kan antas hålla hela programperioden. De lättaste glasfiberstolparna, som i allmänhet används för att inhägna betesmarker på åkern, så att stängslen kan modifieras och flyttas, är inte avsedda för detta ändamål.

Förlorar skiftet ersättningsberättigandet för kompensationsbidrag om dess markanvändningsslag byts på grund av ett miljöavtal? Har detta förändrats sedan tidigare?

• Ersättningsberättigandet slopas om arealen inte uppfyller kraven på jordbruksmark, dvs. permanent gräsmark. Den som ansöker om stöd kan ansöka om återbetalning av ersättningsberättigandet (i Viputjänsten) när arealen har iståndsatts så att den uppfyller kraven på jordbruksmark och i tilläggsuppgifterna om skiftet meddelar att sökanden ansöker om återbetalning av ersättningsberättigandet för skiftet.

Vad avses med ordentliga hörnstolpar? Finns det något minimikrav för hörnstolpar?

• Det finns inget minimikrav för hörnstolpar. När man granskar hela inhägnadens kvalitet och om genomförandet av inhägnaden motsvarar att inhägnaden avsiktligt har genomförts så att den håller på samma plats under hela programperioden, har även hörnstolparna betydelse.

Måste e-postmeddelandet som man har ansökt om höjning av värdeklassen med, bifogas ansökan om åkerstöd? Måste man dessutom uppge skiftet som en värdefull areal vid ansökan om åkerstöd?

• Det räcker med en anmälan till NTM-centralen. Det är helt ok att bifoga e-post till ansökan om åkerstöd och göra NTM-centralernas avtalsbehandling smidigare, men inte nödvändigt.

Kan ett skifte läggas till i avtalet ännu i ändringsskedet, om det anges med avtalets växtkod? Kan ett skifte läggas till i avtalet om det av misstag har uppgetts i ansökan om åkerstöd, till exempel Naturbete och äng?

• Man kan korrigera växten i ansökan om ändring. Fliken för ekologisk produktion och avtal är inte öppen under ändringsskedet, så eventuella tillägg av skiften i avtalet ska anmälas till NTM-centralen.

Hur levererar man en bild på permanent gräsmark? Hur skickar förvaltningen och jordbrukaren bilden?

• I ansökningsskedet för åkerstöd eller under ändringsskedet kan fotografiet skickas per e-post till NTM-centralen.

Anses situationen vara ett oöverstigligt hinder om de djur som betar på gården som ingått miljöavtalet inte är egna djur och gården som ingått betesavtalet avstår från djurhållningen och man inte längre hittar nya betesdjur?

• Fall med oöverstigligt hinder är i allmänhet utom räckhåll för stödsökandens inflytande. NTM-centralen fattar beslut om dessa när kännetecknen för oöverstigligt hinder uppfylls. Exempelfallet kan mycket väl uppfylla kännetecknen. Ärendet måste naturligtvis ses som en helhet.

Måste man ta en Vipu-bild av en gammal inhägnad innan man bygger en ny?

• NTM-centralens handläggare kontrollerar behovet av inhägnaden bl.a. i skiftesbokföringen. Har inhägnaden underhållits under föregående avtalsperiod.

Övervakas även miljöavtalsarealerna genom satellitövervakning? T.ex. slåtter av ängar.

• Ja, man övervakar för permanent gräsmarks del.

Får sökanden en begäran om utredning av satellituppföljningen om han eller hon byter växtkoden Miljöavtalsareal, trädbestånd eller annan areal till Miljöavtalsareal, permanent gräsmark? Det vill säga om den trädbevuxna arealen har röjts och anpassats till kraven på permanent gräsmark. Uppenbarligen ska en bild på detta skickas till NTM-centralen, men hur?

• Om man uppger en annan växt än vad som konstaterats vid terrängsynen 2023, ska en bild av arealen skickas till NTM-centralen i samband med ansökan om åkerstöd. Avtalsskiftena får inte begäranden om utredning från satellituppföljningen. När det gäller byte av grödor till permanent gräsmark skickar NTM-centralen säkert en begäran om bild, om bilden inte har lämnats in under ansökan om åkerstöd eller ändringsskedet.

Fåror i två nivåer kan användas som skyddszoner. Kan man också ansöka om avtal om skötsel för våtmarken?

• Den areal som angetts i skötselavtalet för våtmark är inte längre jordbruksmark, så en skyddszon kan inte anmälas för samma areal. Enbart kanter kan inte heller anmälas som skyddszon och vattenområden kan inte anmälas som våtmark, eftersom hela området med kanter ska ingå i våtmarksavtalet.

CAP:s ändringsförslaget behöver ett undantag i fråga om kravet på mångfald och växtföljd för viltåkern, eftersom det strider mot användningsändamålet.

• Tack för kommentaren. Kommissionens förenklingsövning som nu inleds kan ge utrymme för att uppfylla kravet på växtföljd. Vi överväger förslaget när systemen reformeras.

Beaktas minskningarna i ersättningsberättigandet under tidigare år per NTM-område när man börjar beräkna fördelningsutrymmet? För hur många tidigare år?

• Detaljerade definitioner av den nya fördelningsmodellen för ersättningsberättigande har ännu inte gjorts, men sannolikt beaktas endast minskningen från ett år. Beaktandet av flera år skulle öka den ersättningsberättigande arealen för mycket, vilket skulle leda till ett anslagsproblem.

Vad består ersättningsberättigandet av, passiverade basskiften, arealer som tillfälligt avlägsnats från basskiftet genom gränskorrigering?

• Detaljerade definitioner av den nya fördelningsmodellen för ersättningsberättigande har ännu inte gjorts. De passiverade basskiftena ökar åtminstone fördelningsutrymmet. Likaså arealer som tillfälligt avlägsnats genom gränskorrigering, men endast delvis, eftersom en del av dem senare återgår till jordbruksmark.

Ersättningsberättigande: Kan olika NTM-centraler ha olika så kallade äldsta icke odlade år

• I den nya modellen kan skiften som får ersättningsberättigande vara olika gamla vid olika NTM-centraler (vid odling utan ersättningsberättigande).

Om man endast beaktar de ersättningsberättiganden som försvinner ett år åt gången, kan det hända att minskningarna från tidigare år inte beaktas för flera tusen hektar per område.

• Detta är sant, men om minskningarna under flera år beaktas ökar den ersättningsberättigande arealen för mycket, varvid det uppstår ett anslagsproblem.

Har man uppskattat hur många ersättningsberättigande hektar som årligen försvinner från odlingen och hur mycket som återstår att dela?

• Den avlägsnade arealen 2020–2022 var 5 300–6 200 hektar. År 2023 ökade den ersättningsberättigande arealen med cirka 3 200 ha, eftersom det i åkerskiftesregistret gjordes en engångsinsats där små icke ersättningsberättigande basskiften sammanslogs med ersättningsberättigande moderskiften. Det finns ännu ingen uppskattning av den areal som ska delas ut årligen, men den varierar mycket mellan åren och NTM-centralerna.

Länk till kommissionens enkät om förenkling. Förmedla informationen och svara också själv.

• https://ec.europa.eu/eusurvey/runner/Public_Consultation_EU_Simplification_2024rs_point_of_view_2024

Beaktas social villkorlighet om man har anställt utomstående arbetskraft på gården?

• Ja

Gäller social villkorlighet skogen eller talkofolk?

• Eftersom avdragen hänför sig till jordbrukarstöden är det meningen att skogsbruket ska uteslutas. Det finns egna definitioner för anställningsförhållandet, enligt vilka man tolkar om det är fråga om ett anställningsförhållande eller inte.

Är avbytare utomstående arbetskraft?

• Avbytarservicen är en mångfacetterad fråga och hur den sociala villkorligheten beaktar avbytarna är ännu under beredning. Oberoende av anställningsförhållandet ska man garantera lagenligt arbetarskydd för dem som arbetar på gården.

Hur lämpar sig avbytarsystemet för jordbruk (LPA/kommunal/privat) i den sociala villkorligheten?

• Avbytarservicen är en mångfacetterad fråga och hur den sociala villkorligheten beaktar avbytarna är ännu under beredning. Oberoende av anställningsförhållandet ska man garantera lagenligt arbetarskydd för dem som arbetar på gården.

Om kravet på social villkorlighet träder i kraft den 1 januari 2025, hur påverkar det stöden i år?

• Den sociala villkorligheten påverkar inte stöden för 2024. Stöden påverkas först 2025 om man upptäcker försummelser.

Kommer övervakningen av social villkorlighet att ändras redan 2026 när regionförvaltningsverken läggs ner?

• För tillsynsmyndighetens del, ja.

Syns även de valda åtgärderna på sammandragsutskriften i år?

• Avsikten är att de valda åtgärderna samt de som inte valts visas på sammandragsutskriften. Det vill säga de stöd och åtgärder som kan väljas på samma sätt som på en traditionell blankett.

Kommer Vipurådgivaren att förbättras?

• Vipurådgivarens anmärkningar kompletteras i år och de visas när ansökan öppnas https://www.ruokavirasto.fi/sv/stod/jordbruk/vipu/vipuradgivare/

Duger inte vilt grönträda som icke produktiv areal 2024?

• Grönträda godkänns som icke produktiv areal.

Varför ska man anmäla naturvårdsvallens såningsår?

• Informationen påverkar skyldigheten att bevara naturvall under sensommaren.

Ändras Vipus utseende mitt under sökningen eller först efter den?

• Efter ansökan om åkerstöd.

Får man genom en gränskorrigering lägga till ersättningsberättigande areal till ett skifte där den avlägsnades 2023 genom en gränskorrigering när växtkoden "tillfälligt icke odlad" inte längre användes? Hur mycket?

• Jordbrukaren kan själv återbetala hela den areal som han eller hon avlägsnat till basskiftet, om han eller hon har avlägsnat den genom en gränskorrigering eller genom att meddela att den inte odlas.
• En areal som avlägsnats vid tillsynen kan återställas om den avlägsnade arealen inte har medfört retroaktiva påföljder för 2022. Om påföljden har orsakats, ska ett separat basskifte som omfattas av villkorlighetskravet på odling av vall inrättas på arealen.

Kan man utöka den röjda arealen med en gränskorrigering?

• Inom ramen för förbättringen av ett basskiftes form kan man lägga till röjd areal till vilket basskifte som helst när arealgränserna iakttas.
• På ett basskifte som redan omfattas av vallkravet kan man också lägga till areal som röjts efter 2022.
• Till övriga delar ska ett separat basskifte bildas av areal som inte är odlingsbar i slutet av 2022.

Hur noggrant efterfrågas året då naturvårdsvallarna inrättades, dvs. hur långt måste man gå bakåt i historien?

• Alternativ: nuvarande eller föregående år.

Hur har man tänkt sig genomföra bytet av ersättningsberättigande/till att t.ex. en areal som ska beskogas eller ett område som ska byggas avlägsnas genom en gränskorrigering?

• Ersättningsberättigande kan bytas inom ramen för arealbegränsningen, men inte för en ny röjning som inte var odlingsbar i slutet av 2022.

När jordbrukaren tar ett skifte ur jordbruksanvändning, försvinner skiftet från miljöförbindelsen eller måste arealen tas bort från samarbetsområdet?

• I miljöförbindelsen ingår ingen separat behandling av förbindelsen, utan de ersättningsberättigande skiften som gården besitter och som anmälts i stödansökan bildar förbindelsearealen. Samma gäller överföringar av ersättningsberättigande.

Försvinner viltträdan från de valbara grödorna?

• Ja, den ersätts med ettåriga sådda blandade grödor.

Är den nya växtkoden "ettåriga sådda blandade grödor" i växtföljden en annan än mångfaldsgrödan, viltåkern?

• Det är en annan växt.

Visar Vipukartan hela skiftet som en lämplig areal för skyddszonen om den är grundvatten-/Naturaareal?

Måste ett basskifte delas tillbaka till ursprungliga basskiften om man har kombinerat arealer som inte berättigar till ersättning och som röjts under olika år till ett basskifte?

• Vid fördelningen av "överskottet" av ersättningsberättigandet jämförs basskiftenas geometri.

Syns "rötterna har inte markkontakt" på sammandragsutskriften?

• Ärendet har ännu inte avslutats. Innehållet i årets sammandragsutskrift granskas som bäst igenom. Ett skifte har så mycket information att det är svårt att få den att rymmas i en lättläst form på utskriften och vi funderar på vilka uppgifter som är nödvändiga.

Uppdateras nivåkartan för sura sulfatjordar i Vipu?

• Materialet grundar sig på uppgifter från februari 2022, varefter det inte finns någon ny information.

Avskiljandet av skyddsremsan i höstanmälan är oklart. När är arealen färdigt avskild från skiftets areal?

• Hösten 2023 när man anmäler geometrier för cirkulär ekonomi.

Varför syns årets basskiften i Vipu först när basskiftesändringarna har öppnats?

• De kan inte visas innan digitaliseringen är klar.

Om FO-numret är detsamma som i fjol, behöver man i år skicka fakturor och skatteblanketter?

• Om villkoret för en aktiv jordbrukare inte uppfylls på basis av en granskning av gränsen på 5 000 € eller på basis av registeruppgifter, ska man bevisa bedrivandet av jordbruksverksamhet på annat sätt. Då ska man alltså även 2024 lämna in bevis för granskning av den aktiva jordbrukarens villkor. Bevis kan till exempel vara
  • uppgifter i den senaste skattedeklarationen för jordbruk om jordbrukets försäljningsinkomster och jordbruksutgifter.
  • inköpsverifikat för insatsvaror inom jordbruket eller försäljningsverifikat för jordbruksprodukter från föregående kalenderår.

Om man sökt djurstöd i början av året och fyller kravet för aktiv jordbrukare, men inte söker åkerstöd samma år. Mister man då djurstödet för att man inte fyller kravet på aktiv jordbrukare 15.6/18.6? Om man sökt djurstöd i början av året och fyller kravet för aktiv jordbrukare, men inte söker åkerstöd samma år. Mister man då djurstödet för att man inte fyller kravet på aktiv jordbrukare 15.6/18.6?

• Om jordbrukaren endast ansöker om djurstöd, ska kravet för aktiv jordbrukare uppfyllas senast 18.6 i år. För bevisens del är förfarandet samma som för åkerstöd.

Om åkrarna är belägna i ett C-område och man ansöker om stöd för C-område för dem, ska åkerälven vara i besittning under hela växtperioden. Måste arrendeavtalet ha ingåtts innan växtperioden börjar?

• Arrendeavtalet ska vara i kraft när växtperioden inleds.

Från stödansökan har ett skifte av misstag fallit bort 2021, får man tillbaka ersättningsberättigandet?

• Om skiftet inte har anmälts har ersättningsberättigandet bibehållits för basskiftet.

Skiftet har varit ersättningsberättigat 2011. Därefter har den avlägsnats som icke odlad, eftersom jordbrukaren inte kunde odla den på grund av att vägen avlägsnats. Om den nya ägaren av skiftet iståndsätter det i odlingsskick, gäller kravet på permanent gräsmark för skiftet? Är det möjligt att återfå ersättningsberättigandet om den inte har överförts till ett annat skifte?

• Om skiftet inte har anmälts 2015 har det inte beviljats ersättningsberättigande. Den enda möjligheten är att fördela ersättningsberättigandet på det sätt som beskrivs i JSM:s framställning. Där betonas de basskiften som har uppgetts längst i stödansökningarna utan ersättningsberättigande.

Räcker det att djuren förs ut på bete den 15 september eller ska arealen vara betad redan då?

• Om man på bilden som tagits med Vipumobilen den 15 september kan dra slutsatsen att det finns tillräckligt med djur på skiftet för att hela arealen ska bli betad på ett heltäckande sätt, uppfylls villkoret för jordbruksverksamhet.

Görs tillägget genom sammanslagning eller gränskorrigering, om skiftets form har förbättrats med över 5 % år 2023 och den överskridande arealen har bildats till ett eget skifte? Kan denna överskridande del nu läggas till skiftets areal? Områdena har varit i odlingsskick i slutet av 2022.

• Om ett separat basskifte har bildats av arealen kan man inte längre göra en korrigering som förbättrar formen.

Om jordbrukaren har vallar för produktion av klöverfrön, är det inte tillåtet att registrera dem före september? Skörden hinner inte bli klar.

• Slåtter/bärgning av frövallar behöver inte göras före 15.9. Vallen kan tröskas när växtligheten har mognat och då uppfylls kravet på jordbruksverksamhet.

Kan man öka antalet små arealer på basskiften för vilka det redan har lagts till areal i fjol?

För många träd har konstaterats på ett naturbete och det har omvandlats till skogsbete. Kan arealen återställas till naturbete och får man rätten till ersättning tillbaka?

• Kan anmälas på nytt som naturbete när arealen uppfyller kraven för naturbete. Då kan också rätten till ersättning återställas.

Ska en ersättningsberättigande åker vars ersättningsberättigande överförs till ett annat skifte 2024 ha anmälts i ansökan om åkerstöd för 2023? Spelar växten någon roll?

• Måste ha anmälts 2023. Växten ska ha varit någon annan än icke odlad växt som kan jämställas med avlägsnande från jordbruksanvändning.

Hur får man rörflenen som balats på våren till torrströ att se ut som skördad 15.9?

• Det som skördats på våren godkänns. Om satelliten inte upptäcker skördandet kommer en begäran om utredning. Det är bra att ta bilder av vårskörden med Vipumobilen. Med en på förhand tagen bild kan man svara på höstens begäran om utredning.

Om man återställer den icke odlade arealen från föregående år till odling, när vet man (tidpunkten) hur mycket "fritt" förblir av ersättningsberättigandet att fördelas på andra gårdar?

• Under vintern vet man på ett allmänt plan vilken förändringen och trenden är i fråga om den ersättningsberättigande totala arealen.

Har jordbruksverksamheten en starttid? Om till exempel rörflen slås tidigt på våren och inget görs därefter, räknas det som jordbruksverksamhet för innevarande år?

• Vårskörd av rörflen uppfyller kravet på jordbruksverksamhet.

Skulle det vara möjligt att flytta länken till klimat- och miljöutbildningen till Vipus förstasida? För en del kunder är det svårt att hitta själva utbildningen när den inte ens nämns på Vipus förstasida.

• Vi utreder möjligheterna att lägga till anvisningar och länkar.

Kan den bärväxtlighet som ska avslutas besprutas med glyfosat efter skörden, om man har valt en åtgärd för organisk marktäckning enligt den alternativa växtskyddsmetoden för trädgårdsgrödor?

• Ja

Måste skyddszonsbeståndet i det nya riktade området anläggas så att det innehåller någon ettårig vall, för att ett växtbestånd som kan bärgas ska bildas (om det inte sedan tidigare finns vall på skiftet)?

• Åtgärden förutsätter att man skördar, så det ska göras i vilket fall som helst.

Uppföljning av marken: ett prov/basskifte. Betyder detta att det räcker med ett prov från ett skifte på över 5 hektar?

• Det räcker med ett prov.

Kan sammandragsutskriften för varje skifte visa vilken av de sju alternativa växtskyddsåtgärderna för trädgårdsgrödor den sökande har valt?

• Utskriftens innehåll har ännu inte bekräftats, men så här exakt visar utskriften inte nödvändigtvis uppgiften.

Finns det ett fel i frågan om Integrerad bekämpning 4.1 i tentamen i miljöersättning?

• Vi utreder och korrigerar vid behov.

Kan åtgärden Avrinningsvatten väljas för ett basskifte där flera jordprover har tagits och endast ett eller en del av dem är torvmark?

• Man kan välja för den areal som jordprovsanalysen berättigar till. Det vill säga beroende på med vilken metod proverna har tagits antingen 1/5 ha (vanlig densitet) eller 1/10ha (linjeprovtagning). Om man t.ex. har tagit 3 prover på en åker på 15 ha, av vilka endast ett är torvmark, kan man ansöka om åtgärden för enbart 5 ha.

Fylls avrinningsvattenskiftena i på förhand i ansökan om åkerstöd under de kommande åren? Påminner Vipurådgivaren om dem?

• Avrinningsvattenskiften kan tyvärr inte fyllas i på förhand för ansökan om åkerstöd. Vi försöker skapa andra metoder för att anmäla arealer.

Kan åtgärden Hantering av avrinningsvatten väljas som en ny åtgärd 2024?

• Ja, och åtgärden kan anmälas på den nya arealen 2024.

Nya skyddszoner kan anmälas 2024. I rättvisans namn borde också dessa arealer kunna anläggas tillsammans med skyddssäd, det vill säga vara en skyddszon först 2025.

• Detta är tyvärr inte möjligt enligt den nuvarande lagstiftningen. Arealen ska vara skyddszonsvall redan 2024.

Hur kan jordbrukaren avlägga utbildningen för miljöersättning om han eller hon inte har elektroniska signaturer och ingen delaktig eller anhörig som kan genomföra utbildningen?

• Genomförande av utbildningen förutsätter elektronisk identifiering i Vipu och att den elektroniska utbildningen avläggs. Du måste skaffa bankkoder eller mobilcertifikat för att komma in i Vipu och till utbildningen. Om man inte genomför utbildningen följer ett avdrag på 20 procent för den gårdsspecifika åtgärden.

Måste kummin ha en ettårig växt som förgröda? Duger svartträda?

• Ingen förgröda har fastställts för kummin. Kumminens växtbestånd under det första året är berättigat till ersättning för jordförbättrings- och saneringsgrödor, om det har vuxit en ettårig växt på arealen under föregående år. Svartträda duger inte.

Måste pollinerarnas näringsgrödor fortfarande finnas på minst två skiften på 0,5 hektar för att åtgärden ska kunna väljas?

• Ja

När ska man lämna in dikeskartorna till kommunen 2024?

• Senast den 30 september.

Om man har varit tvungen att överge skiftena inom åtgärden Vallar på torvåkrar 2023, eftersom de inte är torvåkrar. Kan man återkalla åtgärden om det vid markkarteringen framgår att skiftena inte är torvåkrar?

• Om det inte finns torvåkrar 2024 (de har övergetts 2023), får sökanden inga påföljder 2024. Sökanden kan anmäla önskade grödor på arealen.

Det nya skiftet kommer i jordbrukarens besittning 2024 och jordbrukaren sår havre där på första maj. När ska jordprovet från skiftet vara analyserat?

• I villkorligheten och miljöersättningen ska analysen komma före gödslingen.

Viltåker år 2024, där man inte tidigare behövt jordprov. När ska jordprovet från skiftet vara analyserat?

• I villkorligheten och miljöersättningen ska analysen komma före gödslingen.

Kan man kontrollera valet av miljöersättning i sammandragsutskriften för 2024?

• Syftet är att få fler valda ärenden att synas på utskriften. Även valda åtgärder för miljöersättning.

Om åkerarealen på jordbrukarens gårdsbruksenhet endast är 15 hektar och alla arealer ligger nära varandra och utgör ett område som duger som fågelåker, får jordbrukaren ersättning för en areal på 7,5 hektar om fåglarna har vilat på en areal på 9 hektar och använt den som föda?

• Sökanden ska anmäla minst 10 ha areal till åtgärden vid vårens ansökan om åkerstöd, där han eller hon förbinder sig till åtgärden. I höstanmälan kan man ange den areal som fåglarna har utnyttjat. Arealen ska vara minst 0,05 ha.

Kan ersättning för en åtgärd som anges i höstanmälan ännu sökas med höstanmälan? Vet alla jordbrukare på våren om de tar emot gödsel på hösten? Man borde ändå främja cirkulär ekonomi.

• Åtgärderna ska sökas med ansökan om åkerstöd. Hösten har ingen separat ansökan. Ansökan om åtgärder förutsätter inte att branschen anges i höstanmälan.

Varför får man ingen ersättning för fågelåker för skador som fåglar orsakat på fånggrödor som såtts under spannmål (flerårig vall)? Ersättning för fågelåker beviljas dock för skada som fåglarna orsakat höstsäden som såtts efter vårsäden. Båda grödorna (höstsäd och vall) är produktionsgrödor.

• År 2023 är fånggrödan en växt som ligger under produktionsgrödan och som inte är en produktionsgröda det året. År 2024 kan det vara en produktionsgröda, eftersom vall kan anläggas med fånggröda följande år. Frågan har tidigare diskuterats med JSM.

Kan man i Vipu få fram vad jordbrukaren har förbundit sig till, dvs. vilka val jordbrukaren har gjort i miljöförbindelsen?

• Jordbrukaren ser sina val av gårdsspecifika åtgärder 2023 i punkten Förbindelser och avtal i Vipu.

Gården har fyra basskiften, varav

• två är naturvårdsåker eller träda
• ena är mindre än 0,5 ha.
• Om man enligt förra årets anvisningar tog sex prover från ett basskifte på över 20 ha i aktiv odling, kan/får dessa prover räknas till godo från år 2024 och framåt, när endast ett prov/basskifte räcker?
• Nu räcker det dock att ta ett prov från basskiftet.

Om jordbrukaren är delaktig på många gårdar och åtgärden klimat- och miljöutbildning har valts för alla gårdar, godkänns den utbildning som en gång genomförts för varje gård där jordbrukaren är delaktig i, eller ska man genomföra utbildningen separat på varje gård?

• Prestationen godkänns för alla de gårdar där den som genomgått utbildningen är delaktig.

Kan skiftet få ersättning för åtgärden fågelåkrar om gässen på hösten efter tröskningen förstör en flerårig gräsväxtlighet som såtts under spannmålen på våren? Ersättning för fånggröda har inte sökts för skiftet eller så har åtgärden avlägsnats från skiftet under ändringstiden före 2.10.

• Ett förstört växtbestånd betraktas som en produktionsgröda. Man kan få ersättning för åtgärden fågelåkrar.

Kan man få en påminnelse i Vipumobilen om verifieringen av skador på fågelåkrar?

• Att skicka olika påminnelser i Vipumobilen utreds.

Är strandbetesmarken vid vattenlinjen på vattnets sida en areal som berättigar till miljöersättning?

Miljöavtalet omfattar inte vattentäckta arealer. Som avgränsning av vattenområdet i avtalet används i regel gränsen för Vipu-vattenområdena, om den senaste Vipu-flygbilden stöder den. I annat fall kan man använda den senaste flygbilden.

Kan man anlägga ett specialområde på en vallåker där det är möjligt att beakta dubbelbeckasinen?

Inom åkerstöden finns stöd som lämpar sig för åtgärder som utförs på åkern, t.ex. i miljösystemet.

Kan man låta bli att slå en del av arealen utan att ersättningen minskar? Man kan t.ex. bilda en slåtterled på objektet runt objektets ytterkant och därtill slåtterleder oregelbundet på hela arealen. Kan man ange en procentandel av den avtalade arealen som man kunde låta bli att slå (utan betesgång), på grund av att bl.a. hotade fjärilar kan kräva ovårdade arealer? Slåtter av hela avtalsarealen försämrar oftast den biologiska mångfalden. Planen om att avstå från slåtter ingår i skötseln av objektet. Ett arbetsdrygt alternativ för jordbrukaren är ny slåtter av ovan nämnda arealer som inte har slagits i oktober–november, men då förlorar man en del faktorer som beaktar den biologiska mångfalden.

Man ska vidta skötselåtgärder på hela skiftet i avtalsarealen. Åtgärderna kan bestå av slåtter eller betesgång. Slåtter kan också genomföras vid olika tidpunkter under växtperioden på olika ställen, dock senast den 15 september. Alla sådana specialiteter ska beskrivas i vårdplanen. Om det är fråga om att bevara en utrotningshotad art kan man hålla ett mellanår på avtalsskiftet. Detta sker genom att anmäla mellanåret till NTM-centralen och genom att anmäla annulleringen av stöd för skiftet.

Skulle det ändå vara bra att få en visuell anvisning t.ex. i ansökningsguiden om dessa kartnivåer för vårdbiotoper, då dessa uppgifter inte finns i tillämpningen. Var det så att färgskillnaderna i S:t Hanskorsen inte kunde förtydligas?

I år följer vi detta genomförande, som år 2023. Även dessa kan införas i ansökningsguiden.

Varför efterfrågas meterantalet i ersättningen för inhägnad? Är stödnivån lika stor?

Ersättningen för inhägnad har varit orättvis och man har inte kunnat anmäla den för kortare stängsel. När man anger antalet meter kan man i fortsättningen också betala för korta stängsel,om de uppfyller de kvalitetskriterierna för inhägnadsåtgärden. I förordningen anges dock att man inte betalar för mellanstängsel.

På vilken nivå ska konstruktionsplanen för våtmarker vara i avtalet om skötsel?

Detta förtydligas i avtalsvillkoren.

Kan man be om att ansluta en tilläggsareal och ett gammalt skifte i samband med terrängsynen eller är det möjligt för 2025?

Den som ansöker om stöd ska själv söka skiften i Viputjänsten. Tilläggsarealerna ska sökas som separata basskiften och det är inte möjligt att ansluta dem till ett gammalt avtalsskifte.

När publiceras den uppdaterade kartnivån för vårdbiotoper i Vipu?

I aprilversionen.

Betesgång ELLER slåtter och bärgning av slåtteravfall enligt skötselplanen ska göras senast den 15 september under avtalsåret.

Detta lär innebära att slåttern ska genomföras senast den 15 september, endast om slåtter är avtalsarealens primära skötselform? Detta skulle innebära att t.ex. kompletterande slåtter av vassruggar på strandängar vid havet kan genomföras även senare, förutsatt att den huvudsakliga skötselformen på objektet är betesgång, som har genomförts planenligt på sommaren?

Det vore mycket viktigt att ge slåtter av vassruggar mer flexibilitet i tidtabellen än 1 augusti–15 september, eftersom strandområdena kan vara mycket våta under denna tid. Slåtter av vassruggar får inte genomföras under fåglarnas häckningstid.

Kompletterande slåtter kan genomföras även senare om betesgång är den huvudsakliga åtgärden och betesgången har utförts väl och i enlighet med målen.

Hur påverkar längden på inhägnaden stödet?

En utredning om detta kommer senare i Avtalsvillkoren.

Kan du berätta närmare om kravet på växtlighet (vilka gräsväxter lämpar sig på permanent gräsmark, t.ex. bladvass lämpar sig inte om det utgör mer än 50 procent) och kravet på jordbruksmark på permanent gräsmark? Då det inte framgick tydligt i presentationen. Det är viktigt att man söker nya arealer i avtalet med rätt markanvändningsslag och växtkod. Ofta uppfattar man att endast mängden trädbestånd är den faktor som bestämmer om det är fråga om permanent gräsmark, dvs. om någon areal kan användas för permanent gräsmark eller inte, eller om arealen i övrigt uppfyller kraven för permanent gräsmark.

SRf om villkorligheten:
2) vallväxt gräsväxter och annat örtartat foder som omfattar sådana växtarter av gräs och örtartat foder som i Finland traditionellt förekommer på naturbetesmark eller brukar ingå i vall-, betes- eller ängsfröblandningar, dock inte vass,

Allmänna SRf:
10 § Permanent gräsmark
I arealen permanent gräsmark godkänns arealer där gräsväxter eller andra vallfoderväxter utgör över 50 procent av arealen av ett jordbruksskifte. Om mer än 50 procent av jordbruksskiftets areal består av gräsväxter eller andra vallfoderväxter, kan det på jordbruksskiftet för permanent vall finnas andra växter som kan användas som betesmark och som lämpar sig som foder för produktionsdjur än gräs- och vallfoderväxter, av vilka lövbuskar och plantor av lövträd kan vara enskilda eller i små grupper.

Våtmarksavtalet 2023, ska man ansöka en nya ETI-våtmark som färdigställts nu till fjolårets areal?

Ansöks som tilläggsareal om gården redan har ett gällande våtmarksavtal.

Om man ansöker om höjning av värdeklassen i stödansökan för 2024, får man förhöjd ersättning först 2025? Varför kan detta inte ändras till 2024?

Presentationen innehöll ett tankefel. Det förhöjda stödet beviljas från och med 2024.

Måste inhägnaden även hålla eventuella tilläggsår?

Ja, dessa eventuella tilläggsår har beaktats/nämnts i CAP-planen och i allmänhet behövs de.

Eftersom man kunde avstå från skiftena och skötseln av dem utan återkrav men inte från avtalet, måste man se till att åtminstone avtalets minimiareal sköts, för att undvika återkrav?

Avtalet hävs om man flyttar avtalsarealen så mycket att det underskrider minimimängden. Om man flyttar den så mycket att minimiarealen uppfylls måste man fortsätta att sköta avtalsarealen. Avtalet kan också överföras i sin helhet.

När visas de slutliga och godkända arealerna i Vipu? Är det först när Vipu öppnas för stödansökan?

I Vipu ser den som ansöker om stöd de skiften som godkänts enligt terrängsynen. Före detta kan den som ansöker om stöd se de godkända skiftena i resultatet av terrängsynen, som skickas till den som ansöker om stöd när terrängsynen har sparats. Därefter skickas den som ansöker om stöd ett avtalsbeslut där även de skiften som godkänts i avtalet framgår.

Om gården avstår från ett avtalsskifte i år och skiftet inte granskades i fjol, lämnas skiftet helt utan granskning och det finns ingen rädsla för återkrav, dvs. man granskar inte retroaktivt i år om skiftet skulle ha varit avtalsberättigat och berättigat till stöd 2023?

Ja, skiftet får utelämnas från avtalet om skötseln enligt skötselplanen inte längre kan genomföras och detta inte leder till återkrav.

I Vipu nämns naturbete i två olika betydelser: i markanvändningsslaget (naturbete eller naturäng, skogsmark, annan areal) och objekttypen (vårdbiotop, naturbete eller kantzon). Detta har orsakat förvirring. Kunde man precisera användningen av termerna?

Termen för markanvändningsslag kommer från skattemyndigheten, termen för objekttyp kommer från förordningen.

Kan man i år ansöka om ett skifte som kräver iståndsättning, som röjs och inhägnas och där betesgången därför inleds först 2025?

Ja, man kan ansöka om det till ett nytt avtal eller som ett skifte som iståndsätts i år som tilläggsareal. Om man inte hinner genomföra betesgång på skiftet, ska stödet för skötseln i avtalet återkallas senast i samband med ändringsansökan den 2 oktober.

Gäller denna ändring av stödet för inhägnad från och med 2024?

Ja, den gäller från och med 2024.

Kan du upprepa vad du berättade om att söka tilläggsarealer på papper? När bekräftas detta?

Man meddelar i tid om man söker tilläggsarealerna i Viputjänsten eller med blanketten, och i MT:s ansökningsbilaga för stöd samt i Livsmedelsverkets Vipuanvisning eller avtalsvillkor.

Får rådgivarna och planerarna tydliga anvisningar om vilka arealer som godkänns i avtalen och på vilka grunder?

I avtalsvillkoren anges nu vilka arealer som kan godkännas i avtalet och vilka arealer som inte kan godkännas.

Varför godkänns ingen ersättning för en flyttbar elektronisk inhägnad för får?

Enligt förordningen måste inhägnaden vara fast och eftersom stöd betalas ut ska den som ansöker om stödet vid behov kunna visa var inhägnaden som beviljats stöd finns. Detta kan också påverka tillsynens observationer under senare år, om den inhägnade arealen är mindre än vad man ursprungligen ansökt stöd för och vad som har konstaterats vid terrängsynen.

Kan man 2024 göra stängsel som skyddar naturvärdena i avtalsarealen med stöd enligt naturvårdslagen, om åtgärden inte finns i skötselplanen för miljöavtalet?

Ja, men inhägnaderna måste slutföras senast den 1 maj.

Kan arealer på vårdbiotoper som inte slagits, som är mindre än ett ar, berättiga till ersättning när läget av arealer som inte slagits varierar vartannat år?

Här måste man också beakta den totala mängden små arealer på skiftet. I planen om skötsel ska man nämna om någon punkt i avtalet om skötsel förutsätter särskilda åtgärder, t.ex. i en situation där man försöker bevara t.ex. en hotad växt. Men alterneringen på detta sätt är säkert svårt i praktiken.

Varför beaktas inte alla olika naturtyper i vårdbiotoper (alla starkt eller akut hotade naturtyper i den "röda" boken) direkt med förhöjt stöd (610 €/ha)?

I förordningen fastställs de naturtyper för vilka det finns tydliga kopplingar till jordbruket och för vilka man kan betala jordbruksstöd. En del av naturtyperna är sådana som inte alls är kopplade till jordbruket eller som inte hör till s.k. jordbruksarter.

Varför fäster man i betesvillkoren inte mer uppmärksamhet än nu vid överbetning på värdefulla arealer mellan frodiga ängar och solexponerade arealer?

Förordningen innehåller förhindrande av erosion och när födan tar slut måste djuren flyttas till en annan betesmark. Dessa frågor framgår i avtalsvillkoren. I tillsynen följer man upp om skötseln av avtalsarealen överhuvudtaget orsakar erosion i någon areal.

En ettårig iståndsättning genom röjning betalas för skiftet endast under ett år under avtalstiden. Är det ändå möjligt att ansöka om ett skifte som jordbruksskifte på en annan plats under olika år? Eller är detta svårt att följa upp?

Iståndsättning genom röjning ska uttryckligen sökas per jordbruksskifte och man kan söka den under olika år för olika jordbruksskiften inom samma basskifte.

Enligt min uppfattning är det i regel inte möjligt att ansöka om ettårig iståndsättning genom röjning av permanent gräsmark, eftersom det på permanent gräsmark finns en skyldighet att hålla jordbruksmarken öppen och arealerna inte får/har fått slyas igen. Vid behov ska man genom årliga underhållsröjningar se till att permanent gräsmark är öppen. Detta hör till/har hört till de årliga åtgärderna i miljöavtalet. Arealer som kräver en större iståndsättning genom röjning uppfyller inte längre villkoret för jordbruksmark och permanent gräsmark (statsrådets förordning 77/2023 7 §, 10 §, 13 §). Är tolkningen rätt?

Ja, om markanvändningstypen är naturbete och äng, och den anmälda miljöavtalsarealen är permanent gräsmark, borde det inte finnas skäl till iståndsättningsröjning.

Om det vid synen konstateras att en areal som länge funnits i avtalet kan iståndsättas till en bra areal, kan man bevilja iståndsättning genom röjning genast eller måste avtalet omfatta ett mellanår?

Iståndsättning genom röjning kan beviljas och avtal om arealen kan ingås genast. Iståndsättning genom röjning ska genomföras före utgången av april följande år. Avtalet hävs om iståndsättningen sker på det enda skifte som avtalet söks för, och den inte har genomförts före
utgången av april. I följande stödansökan kan man ansöka om ett nytt avtal och en ny iståndsättningsröjning.

Varifrån får man konstruktionsplaner för gamla våtmarker om jordbrukaren inte har dem?

Om man ansöker om ett nytt våtmarksavtal (även om det innehåller skiften med gamla våtmarker) ska man bifoga en konstruktionsplan i ansökan. Detta förutsätts inte för gamla våtmarker som redan finns i avtalet. Anvisningar för uppgörande av konstruktionsplaner bifogas avtalsvillkoren på Livsmedelsverkets webbplats.

Med vilken finansiering slås/krossas vassruggarna före betesgången?

För detta finns Helmi-finansieringen eller andra projektfinansieringar.

Möjliggör detta meterantal för ersättningen för inhägnad nu inhägnad av sådana objekt som inte kunde inhägnas förra året, då stödet nu kunde ställas i proportion till antalet meter? Till exempel ändan på en ö/en uddspets eller om man inte har fullständig inhägnad på tre sidor på grund av terrängen? Eller är förändringen endast att stödet ''förminskas'' och att begränsningarna av de godtagbara objekten bevaras?

Ja, det möjliggör, endast mellanstängsel är utanför detta stöd, eftersom de betraktas som flyttbara stängsel.

Kan man inleda ett nytt avtal under ett mellanår i betesgången, om orsaken är en ettårig åtgärd (inhägnad eller röjning)?

I avtalet kan man ansöka om skiften där man endast gör en inhägnad och inleder betet först från och med 2025. Man måste dock göra inhägnaden för att skiftet kan tas med i avtalet.

Hur stor areal som inte berättigar till stöd får ingå i ersättningen för inhägnad? Avgiften betalas dock enligt skiftet och detta begränsar avgiften.

Själva ersättningen för inhägnad baserar sig på arealen på det skifte som godkänts i avtalet.

Vem definierar de naturliga arterna i jordbruksmiljön? T.ex. den vitryggiga hackspetten som har spridit sig särskilt under svedjebrukets guldålder.

Den vitryggiga hackspetten anses inte vara en art i jordbruksmiljön.

Om arealen måste iståndsättas, dvs. röjas och/eller inhägnas, inleds vården med betesgång först under det andra året? Är det första året ett mellanår som inte berättigar till vårdstöd (annat än ersättningar för ett år gamla)?

Ja, betesgången kan inledas under det andra avtalsåret, men inhägnaden måste göras under det första året för att skiftet ska hållas kvar i avtalet. Stödet för avtal om skötsel ska hävas om skiftet inte betas, men då betalar man dock för iståndsättningsåtgärden, t.ex. inhägnad. Stödet för avtal om skötsel kan hävas genom att man meddelar om att stödet för växten har hävts för skiftet.

Lämpar sig gamla svedjemarker som vårdbiotoper av något slag?

Enligt förordningen/avtalsvillkoren: Utöver de objekt som avses i 3 mom. betraktas som skogsbeten också gammal björkskog som uppkommit genom svedjebruk och för vilka björk- eller aldominans samt sådana stenhögar som hänför sig till svedjebruk är typiska, samt skog som inte längre används för betesgång, när de har en lång historia av betesdrift och kan restaureras till skogsbeten som uppfyller förutsättningarna enligt 3 mom.

Om Forststyrelsen sköter iståndsättningen av arealen genom röjning, men den som sköter betesgången har ansökt om avtal om betesgång, kan den som sköter betesgången få ett Moma-avtal, eller betraktas det som dubbel finansiering?

Man kan ansöka om Moma-avtal, men den som ansöker om stöd kan inte få stöd för iståndsättningen genom röjning. I Forststyrelsens arrendeavtal ska man ange de ansvar som Forststyrelsen och den som ansöker om stöd har.

Om man tänker göra inhägnaderna på våren, men de fördröjs och skjuts framåt till hösten, kommer hela skiftet att avslås?

Stängselåtgärder som är ett år gamla kan genomföras fram till den 30 december på ansökningsåret. Vårdersättningen i avtalet ska dock återkallas om inhägnaderna blir färdiga först efter växtperioden.

Gamla igenvuxna och vassbevuxna strandängar måste alltså iståndsättas på egen bekostnad innan man kan ansöka om avtal för dem?

Stöd enligt naturvårdslagen kan sökas hos NTM-centralen för iståndsättning av vårdbiotoper och efter att vassruggarna tydligt har slagits och djuren kan beta normalt kan man ansöka om arealen i miljöavtalet.

Om man verkligen ansöker om en höjning av värdeklassen 2024, borde inte denna höjning träda i kraft redan under ansökningsåret? I dessa fall har objektet redan tidigare inventerats som värdefullt, men av någon anledning har man av misstag inte ansökt om en förhöjd stödnivå 2023. Några sådana fall har förekommit vid NTM-centralen i Egentliga Finland, trots att de har ansökt om utlåtande om värdeklassificeringen. Utlåtandet har getts, objektet har inventerats som värdefullt, men sökanden har av misstag uppgett skiftena som vårdbiotoper. Om begäran om utlåtande fortfarande görs om värdeklassificering till NTM-centralen, ska sökandena med tanke på stödansökan också informeras om att de kommer ihåg att ansöka om en förhöjd stödnivå för dessa, om de vill få ersättning enligt objektets värdeklass från och med ansökningsåret (2024).

Höjningen träder i kraft från och med ansökningsåret.

Vilket slags brev skickar Livsmedelsverket ut till jordbrukare denna vår och när skickas brevet?

• Inget brev i pappersform skickas längre till jordbrukare. Förra årets brev innehöll information om detta.

Helgårdsövervakningar denna sommar – ni har sagt att dessa inleds från och med midsommaren. Vilket är förhållandet mellan dessa och utredningsbegäranden?

• Helgårdsövervakningen inleds enligt normal tidtabell kring midsommar. I det skede då en stödsökande meddelas om helgårdsövervakning, låses möjligheten att göra ändringar i Vipu vad gäller åkerstöd. Efter att stödsökanden meddelats om övervakningen skickas inte heller utredningsbegäranden från satellituppföljningen. Om en gård är med i helgårdsövervakningen, granskas i år även kravet på jordbruksverksamhet och inga utredningsbegäranden om detta skickas ut.   Det är bra att göra stödansökan omsorgsfullt och rätta eventuella fel genast då de framkommer. Om man skjuter upp att rätta fel tills en eventuell utredningsbegäran kommer, så kan helgårdsövervakningen komma emellan och då är det för sent att göra ändringar.

Räknas i år en ny jordbrukare som har jordbruk som bisyssla och vars bransch är ”fel” som en aktiv jordbrukare? Jordbrukaren har inte fått direktstöd året innan. I år förblir det totala stödbeloppet under 5 000 €.

• Direktstöden året innan har i detta fall varit 0 €. Stödsökanden är en aktiv jordbrukare.

Hur konstateras rollen aktiv jordbrukare, om man på gården har genomfört ett generationsskifte? Jordbruket har inletts 2023, den huvudsakliga branschen är Annat än jordbruk, ingen skattedeklaration för jordbruk har lämnats in för 2022 och inköps- och försäljningsverifikaten kommer först 2023.

• Direktstöden året innan har i detta fall varit 0 €. Stödsökanden är en aktiv jordbrukare.

När ska den huvudsakliga branschen vara ändrad i FOD:s register?

• Före den 15.6.

Om makarna båda är delägare på lantgården, har det någon skillnad vems FO-nummer som anges på ansökan?

• Den delägares FO-nummer som ansöker om stödet ska anges.

Vad är följden om en jordbrukare på ansökningen har meddelat en annan bransch än den som står i FOD:s register?

• Motstridigheten kommer fram när ansökan granskas i kommunen. Vid behov hör kommunen jordbrukaren.

Om en sökande inte har andra inkomster än jordbruksstöd (det vill säga inga inkomster från försäljning av jordbruksprodukter), förblir då kravet på en aktiv jordbrukare ouppfyllt?

Villkoret kan uppfyllas till exempel med utgifter (inköpsverifikat).

Kan de verifikat som uppfyller villkoret för en aktiv jordbrukare lämnas in efter den 15.6.? Förorsakar detta förseningsdagar för ansökan? Kan man få stöd om verifikaten lämnas in efter den 15.6. eller efter förseningsdagarna?

Utgångspunkten är att stödsökanden själv är aktiv och lämnar in verifikaten före den 15.6. Kommunen kan dock höra sökanden om handlingar som fattas. Stöden kan betalas ut om stödsökanden lämnar in verifikat som kan godkännas i och med hörandet.

Omfattas mångfaldsväxter, till exempel viltväxter, av växtföljden?

• Av mångfaldsväxterna räknas ängsväxter och åkerfågelväxter som fleråriga växter och omfattas inte av växtföljden för ettåriga växter. Som ettåriga mångfaldsväxter räknas viltväxter samt växter för pollinerande insekter och landskapsväxter. På dessa tillämpas växtföljden.

Undantag från fosforgödsling, enligt vilket 5 kg fosfor per hektar tillåts. Då det gäller organiska gödselmedel, handlar det om den totala mängden kväve eller löslig kväve?

• Det handlar om den totala mängden kväve. Fosfor ska skiljas åt från rötrester eller gödsel så noggrant att förhållandet mellan kväve och fosfor är minst tio. Till exempel får gödsel som innehåller en totalt 2 kg kväve/ton inte innehålla mer än totalt 0,2 kg fosfor/ton.

Kontrollerar man vid skördenivåkorrigering skörden för bara ett av de fem föregående åren, då man har fått en skörd på över 5 000 kg, eller ska denna nivå ha uppnåtts under flera års tid?

• Skörden kan konstateras vara uppnådd om den skörd man har fått från ifrågavarande basskifte, antingen i spannmål eller oljeväxter, under de fem senaste åren har överskridit de ovan nämnda gränserna för en stor skörd. De uppnådda skördarna kan korsgranskas vad gäller spannmål och oljeväxter. En förutsättning är att man i växtföljden inte odlar oljeväxter på samma plats alltför ofta. Växtföljden för spannmål eller andra mellangrödor påverkar inte heller möjligheten till skördenivåkorrigering, så länge en stor skörd har uppnåtts under något av de fem föregående åren.

Om formen på ett skifte förbättras med 6 %, blir det då ett krav på odling av vall för 1 % av arealen?

• Duger fånggröda som mellangröda ifall den sås samtidigt som huvudgrödan?
• En mellangröda kan inte sås före skördeväxten eller samtidigt med den. På ansökan om åkerstöd kan du anmäla antingen en fånggröda eller en mellangröda för ett skifte.

Hur beaktas blandsäd i växtföljden?

• Växter: blandade grödor (spannmål) och grönspannmål (blandning) räknas som samma växt i växtföljden.

Kan ni ge ett exempel på hur man beräknar massfraktionen för fosfor?

• Massfraktionen för ett ämne i en blandning är lika med massan för ifrågavarande ämne dividerat med blandningens massa. Om varudeklarationen inte innehåller uppgifter om massfraktionen för ett beståndsämne, beaktas den totala mängden fosfor (100 procent).
• Till exempel. 50 % av massan för en produkt är köttbenmjöl och 50 % är aska. När P 60 % av fosforn i det köttbenmjöl som ingår gödseln beaktas och P 40 % av fosforn i askan, beräknas den totala fosforn som mängden Plask = 0,5 x 0,6 x Pilm + 0,5 x 0,4 x Pilm.

Börjar skördenivåkorrigeringen för fosforgödsel från 4 000 kg/ha och uppåt, eller först när den uppnådda skördenivån på skiftet har varit över 5 000 kg/ha?

• Den kan tillämpas när skörden är över 5 000 kg.

Ska en tre meter bred skyddsremsa slås/krossas årligen? Ska slåtteravfall samlas in?

• Det finns ett krav på att bevara skyddsremsor öppna (jordbruksverksamhet), men inte ett årligt krav på slåtter. Om remsan slås behöver slåtteravfallet inte samlas in. Kom ihåg att skyddsremsor och skyddszoner berörs av olika villkor.

Finns det en förteckning över de vallväxter/växtkoder som intjänar år för permanent vall och vilka som fryser intjäningen av år för permanent vall?

• Det kommer att finnas en förteckning över dessa i Ansökningsguiden om åkerstöd under Jordbruksmark, bas- och jordbruksskiften.

Förvaltningen har sammanslagit ett icke-ersättningsberättigat skifte med ett ersättningsberättigat skifte och därmed överskrider basskiftets areal 5 hektar. Ett giltigt markprov finns från skiftet. Räcker ett prov (1 prov/10 ha) för P-gödsling? Ska ett nytt prov tas från skiftet under vegetationsperioden, eller räcker det med att ta tilläggsprovet när ”huvudskiftets” prov har föråldrats (om 5 år)?

• Villkorlighet: det räcker om provet representerar skiftet på ett omfattande sätt.

Miljöförbindelse: om basskiftets ersättningsberättigade areal ökar till över 5 hektar, ska två prov tas från arealen. Tilläggsprovet ska tas före slutet av förbindelsens första år.

• För miljöersättning ska det finnas ett prov från ett skifte på 4 hektar, men om det finns flera jordarter på skiftet kräver villkorligheten att det ska finnas lika många prov som det finns jordarter. Vad ska jordbrukaren beakta vid provtagningen?
• Ett prov i enlighet med miljöförbindelsen räcker för att uppfylla villkorlighetskravet, det vill säga i detta fall behöver man inte ta två prover.

Syns växtföljdens procentandelar automatiskt i Vipu, då jordbruksskiftets uppgifter har lagrats?

• Vipurådgivaren talar om huruvida kravet på växtföljd uppfylls.

Är lätta bearbetningsmetoder vid förnyelse av vall på arealer som röjts efter år 2022 desamma som för ett vintertida växttäcke?

• Ja, samma metoder kan tillämpas.

Får en mellangröda sås samma dag som huvudgrödan?

• Ja, efter att huvudgrödan har såtts, men det är bra att beakta att mellangrödan är avsedd att bilda ett växtbestånd. Det vill säga när huvudgrödan tröskas ska det växtbestånd som har såtts som mellangröda ännu finnas kvar. Således uppfyller havre som har såtts på morgonen och korn som har såtts samma kväll inte villkoren. Det är då fråga om blandade grödor.

Avbryts permanent vall på torvmark på samma sätt som på andra platser? Det vill säga faller plöjningsförbudet på 4 år bort om den permanenta vallen avlägsnas?

• Ja, det fungerar på samma sätt som andra skiften med permanent vall.

Huvudgrödan på ett skifte har året innan varit foderkorn och är en blandning av korn och vete följande år. Hur mycket vetefrön ska det finnas utöver kornet så att det blandade växtbeståndet godkänns som en annan växt än foderkornet året innan?

• Om en jordbrukare anmäler foderkorn för ett skifte under det första året och blandade grödor (spannmål) under det andra året, byts växten ut. Guiden om villkorlighet innehåller information om vilka växter och blandade grödor som räknas som olika växter i växtföljden.

Hur påverkar ändringar av ett skiftes besittning kravet på växtföljd?

• Kravet på växtföljd ska uppfyllas även då ett skiftes besittning ändras.

Hur vet man vad en arrendator har odlat året innan?

• Uppgiften syns i Vipu.

Kan en vanlig gård på över 10 hektar årligen anmäla hela sin odlingsareal för bara en växt, det vill säga till exempel havre i år och korn nästa år, så länge växtföljden har tillgodosetts?

• Det finns inte längre ett krav på diversifiering, det vill säga två eller tre växter.

På registerutdraget från Virre-informationstjänsten står det att näringsverksamheten har upphört 2022. Ett FO-nummer har dock anmälts på ansökan om djurstöd i början av året. Är detta okej?

• FO-numret ska vara giltigt den 15.6.2023. Om det inte är det kan ifrågavarande FO-nummer inte användas.

En kreatursgård har inte haft ett miljöförbindelse och ingen markkartering har genomförts på gården. Ska det finnas analyser för gödselspridning?

• Villkorligheten förutsätter att gödsling grundas på analyser av jordarten och bördighetsklassen och resultaten ska vara tillgängliga före gödslingen. En analys i enlighet med villkorligheten (jordart och bördighetsklass) förutsätts för samtliga skiften som ska gödslas. Skiften som får gödslas ska ha en markkartering i enlighet med miljöförbindelsen. 

När ska analyser finnas tillgängliga för nya skiften som kommer i ens besittning?

• Enligt villkorlighetskraven ska en analys finnas tillgänglig före gödsling.

Majs avsedd för plockning odlas på samma areal varje år. Vilka är påföljderna?

• I enlighet med villkorligheten leder detta till påföljd från och med 2024. Påföljdens omfattning beror på hur allvarlig, omfattande och kontinuerlig försummelsen är. Påföljderna har beskrivits närmare i kapitel 12 i guiden om villkorlighet. Även den anvisning om åkerövervakning som publiceras senare innehåller mer information om påföljder.

Godkänns en mellangröda om den sås i huvudgrödan under broddstadiet eller strax före skörd av spannmål?

• En mellangröda kan sås efter att skördeväxten har såtts. Den kan inte sås samtidigt med eller före skördeväxten. En mellangröda ska sås senast den 31.8. och bevaras fram till den 31.10. En mellangröda ska bilda ett växtbestånd.

Påverkar flyghavre växtföljden?

• Man får inte odla havre på ett skifte där det finns flyghavre. En annan växt ska odlas för att kravet på växtföljd ska uppfyllas.

Är en viltåker en ettårig eller flerårig växt? Ska växtföljden iakttas?

• Den är ettårig. Växtföljden ska iakttas.

En gård har 9 hektar åker (kravet på växtföljd gäller inte gården). Hela odlingsarealen är korn åren 2022, 2023 och 2024. År 2025 förvaltar gården 11 hektar och då omfattas gården av kravet på växtföljd. Omfattas gården omedelbart av kravet på flerårig växtföljd? Går det alls att år 2025 anmäla korn för arealen på 9 hektar?

• Gården omfattas av kravet på flerårig växtföljd (även ettårig) år 2025. Om man anmäler korn påförs en påföljd.

Då det gäller träda står det i förordning 77/2023 7 § att träda och naturbeten/ängar ska slås före den 31.8. I guiden om villkorlighet kunde vi dock inte hitta denna information. Får stubbträda inte besprutas?

• Stubbträda får inte besprutas. Svartträda får besprutas vid bekämpning av svårbekämpade ogräsväxter.
• Preciseringar i guiden om villkorlighet planeras åtminstone för punkterna om markanalys, andelen skyddsremsor, mer exakta växtförteckningar för de olika kraven och exempelbilder för växtföljden. Guiden för villkorlighet fokuserar på villkorlighetskraven och därför har denna punkt i förordning 77/2023 inte skrivits in i guiden.

Vilka uppgifter ska i fortsättningen anmälas på höstanmälan?

• Växttäcke vintertid
• Villkorlighetens minimikrav för marktäckning
• Växttäcke vintertid för stöd för miljösystem
• Beroende på miljöersättningens åtgärder främjande av cirkulär ekonomi, använda växtskyddsmedel, hantering av avrinningsvatten, fågelåkrar

Faller något stöd bort för icke-produktiv areal?

• Detta bror på vilken växt som anmäls som icke-produktiv areal. Andra föreskrivna krav och betalningsbegränsningar som inte beror på den icke-produktiva arealen gäller. Om till exempel en ekologisk gård år 2023 för stödet för miljösystem anmäler en naturvårdsvall eller mångfaldsväxter som icke-produktiv areal, utbetalas endast stöd för miljösystem.

Hur anmäls icke-produktiv areal?

• År 2023 går det att kryssa för icke-produktiv areal för nästan vilken växt som helst. Man behöver inte använda fältet för tilläggsinformation.

Duger en fånggröda som mellangröda ifall den sås samtidigt som huvudgrödan?

• Med en ansökan kan man anmäla antingen en fånggröda eller en mellangröda för ett jordbruksskifte, men inte båda på en gång. Mellangrödan för inte sås före huvudgrödan eller samtidigt med den.

Väger GAEC 8 tyngre än stödvillkorens regler? (kemisk bekämpning av flyghavre)

• Om det finns en bekämpningsplan för flyghavre som förutsätter kemisk bekämpning på skiftet, så kan man för skiftet inte anmäla en åtgärd som inte tillåter användning av växtskyddsmedel.

Förlorar permanenta vallåkrar sitt stödberättigande i något skede?

• Vi har inga uppgifter om en sådan ändring.

Vad står förkortningen SMR för?

• Statutory management requirement

Får man inte alls använda växtskyddsmedel på träda (icke-produktiv areal) under hela året? Får man bespruta skiftet den 1.8. då åtgärderna förknippade med höstsådden inleds?

• År 2023 finns det ett undantag för icke-produktiva arealer: På icke-produktiva arealer får man år 2023 odla även andra än trädesväxter. Om man år 2023 anmäler en produktionsväxt som icke-produktiv areal, kan växtskydd och gödsling användas. Om man år 2023 anmäler svart-, stubb- eller grönträda som icke-produktiv areal, får man inte gödsla eller använda växtskyddsmedel under perioden 1.1.–31.8. Växtbeståndet på en grönträda får skördas.
• Från och med år 2024 får träda på icke-produktiv areal inte gödslas och växtskyddsmedel inte användas mellan den 1.1. och den 31.8. Om man på en träda som är icke-produktiv areal sår höstsådda växtsorter, kan trädan avslutas och bearbetas tidigast den 1.8. (Guiden för villkorlighet, kapitel 5.)

Finns det en övre gräns för att anmäla icke-produktiv areal?

• Nej.

Kan en mellangröda vara vilken odlingsväxt som helst?

• Nej, den kan inte vara vilken växt som helst. En separat förteckning över växter som godkänns som mellangröda kommer att läggas till guiden för villkorlighet. Exempelvis rabarber, päron eller mångfaldsväxter kan inte anmälas som mellangröda.

Från vilken areal beräknas icke-produktiv areal?

• Från gårdens åkerareal.

Vad avses med % i Vipu-exemplet på växtföljd? Eftersom växtföljden har genomförts på 12 ha/13,5 ha = 88,88 % och 100 % har noterats i exemplet. Avses med exemplet genomförs / genomförs inte?

• Det är fråga om en demobild, det egentliga informationsinnehållet är illustrerat, det vill säga flera möjliga alternativ visas. Det är viktigast att följa med den översta raden, där Vipu-rådgivaren talar om huruvida kravet uppfylls.

Är korn och korn som bärgas grönt olika växter?

• Det handlar om samma växt (guiden för villkorlighet, tabell 10). Som korn räknas följande växter: foderkorn, maltkorn och korn som bärgas grönt (korn).

Kan man i en stack placera gödsel som sprids på en areal på minst ett hektar eller högst hela skiftet, och den gödselmängd/organiska gödsel som ska spridas på angränsande skiften?

• Placera i en stack den mängd gödsel eller det organiska gödselmedel som ska spridas på minst ett hektar eller högst hela skiftet och angränsande skiften.

Hur angränsar det skifte på vilket stacken placeras? Krävs det en enhetlig gräns eller kan det finnas stengärdsgård eller en mindre skogsbruksenhet mellan skiftena?

• Som angränsande skifte betraktas även ett skifte men en åkerväg emellan, dock inte en allmän väg eller en skogsbruksenhet. En stengärdsgård får finnas emellan.

Beaktas uppgifterna om stacknätverket för skyddsremsor? Om de gör det, ska de uppdateras så att de är aktuella?

• Materialet uppdateras årligen i Vipu. Om materialet är bristfälligt, kan respons lämnas till uomat@ympäristö.fi. Finlands miljöcentral behandlar responsen årligen och materialet uppdateras vid behov.

Räcker ett prov för ett skifte på 10 hektar för villkorligheten eller ska 2 prover tas på samma sätt som för miljöersättningen?

• Det räcker med ett prov som består av flera delprover, ifall detta representerar basskiftet på ett omfattande sätt. Om jordarten varierar på ett stort skifte så representerar ett prov inte hela skiftet omfattande.

Kommer kravet på slåtter av träda (före den 31.8.) att finnas med i guiden för villkorlighet, eller i Ansökningsguidens del om jordbruksverksamhet?

• Vi kan komplettera guiden för villkorlighet till dessa delar/lägga till en länk i det aktuella kapitlet i ansökningsguiden.

Kommer det fler ändringar i guiden för villkorlighet?

• Preciseringar planeras i guiden för villkorlighet åtminstone vad gäller markanalyser, andelen skyddsremsor, noggrannare växtförteckningar för olika krav, och exempelbilder för växtföljden. Guiden för villkorlighet fokuserar på villkorlighetskraven, och därför har denna punkt i Srf om allmänna villkor inte inkluderats i guiden.

Kan Neuvo2030-rådgivningen användas för att planera gödsling och kommer registret över gårdsrådgivare att förnyas?

• Rådgivningsersättningens del 5.2 om förbättring av markstrukturen nämner odlingsplanering och andra ämnesområden som anknyter till gödsling. Antagligen omfattar odlingsplanering även gödslingsplanering.

Villkorlighetens krav på växttäcke kan inte uppfyllas med permanent vall. Vad innebär detta på gårdar som har 100 % permanent vall?

• Villkorlighetens minimumkrav på marktäcke vintertid gäller inte gården.

När ska det finnas en giltig markkartering för röjningar som har färdigställts före år 2023?

• En uppgift om jordarten ska finnas före gödslingen år 2023.

Omfattas solros av kravet på växtföljd?

• Solros omfattas av kravet på växtföljd.

Kan arealer som vid övervakningen konstaterats vara arealer som permanent inte odlas bli ersättningsberättigade ifall de har restaurerats före den 31.12.2022? Eller under våren 2023?

• Srf om allmänna villkor (77/2023) innehåller separata punkter för 2015–2022, och från år 2023 en punkt för återställande av ersättningsberättigande för arealer som har mist sitt ersättningsberättigande. Arealer som har gått miste om sitt ersättningsberättigande åren 2015–2022 kräver en separat notering genom den årliga ansökningsförordningen. Förordningen för år 2023 nämner inget om detta. Från och med år 2023 kan arealer som gått miste om sitt ersättningsberättigande återfå berättigandet utan en notering i ansökningsförordningen.

Hur sköts arealer som tidigare anmälts som åkerrenar? Ska de plöjas?

• Om ett huvuddike har fungerat som nackdike för ett basskifte, kan det i fortsättningen längs diket finnas en högst 4 meter bred mångfaldsremsa som godkänns som en del av odlingsväxtens areal. Mångfaldsremsan ska ha anlagts med ett ett- eller flerårigt växtbestånd av blomväxter eller vall. Även växtbestånd som har anlagts under tidigare år godkänns. Inga vedartade växter får växa på mångfaldsremsan. Om en gammal åkerren uppfyller kraven på en mångfaldsremsa så behöver den inte plöjas. Om ett huvuddike är ett Vipu-vattendrag, ska längs diket lämnas en minst 3 meter, men högst 4 meter bred skyddsremsa. 
• Om ett dike mitt i ett basskifte har varit huvuddike (inte basskiftets nackdike), kan det i fortsättningen godkännas som en del av skiftets areal, om diket inklusive dikesrenarna är totalt högst 3 meter brett. Om bredden inklusive dikesrenarna är över 3 meter ska arealen tas bort ur basskiftets areal.

Betraktas areal som vid övervakningen år 2022 konstaterats vara Arealer som permanent inte odlas som jordbruksmark den 31.12.2022?

• Det beror på huruvida arealen har restaurerats före slutet av året. Den är inte automatiskt icke odlingsbar eller odlingsbar.

Kan ett öppet dike på under tre meter dela ett basskifte, eller ska odlingen vara enhetlig inom hela skiftet?

• I fortsättningen kan ett öppet dike på under tre meter dela skiftet. Skiftet kan också fortsätta på andra sidan diket.

Går det under några omständigheter att byta ut ersättningsberättigandet till en areal som har röjts år 2023 eller senare?

• I praktiken går det inte, förutom i fall av eventuella undantag för ägoreglering (villkorlighet).

Kan ett rördraget dike läggas till basskiftets areal och blir det ersättningsberättigat även om arealen överskrider 0,5 hektar eller 5 %?

• Rördragna diken räknas inte som en utökning av arealen. På samma sätt beaktas digitaliseringsfel inte när man beräknar arealen för ett tillägg till ett skifte som korrigerar dess form.

Har man i år överfört utfallsdiken till vattendrag (egen observation i Vipu)?

• Vattendragsnoteringen beror på hur stort fårans avrinningsområde är. Materialet har eventuellt uppdaterats och det är möjligt att en fåra som inte tidigare har varit ett vattendrag har kunnat ändras till ett. 

Vilka blir påföljderna för att ha områden som man inte har anmält på stödansökan, med som ändå är jordbruksmark?

• Om det finns en skillnad på över tre procent mellan den totala ansökta arealen och summan av den ansökta arealen och den totala arealen oanmälda basskiften, tillämpas beroende på försummelsens allvarlighet en minskning på högst tre procent på de stöd som utbetalas på basis av arealen.

Hur anmäler man ett skifte med en ettårig växt, på vilket det finns ett under 3 meter brett tegdike som inklusive de odlingstekniska dikesrenarna blir över 3 meter brett?

• En odlingsteknisk vändteg räknas med i den odlade arealen, och då anmäler man den växt som odlas på hela skiftet.

Kan jordbrukaren själv passivera/aktivera skiften eller görs detta i kommunen?

• Det går fortfarande att ta bort areal ur jordbruksanvändning. Man kan inte aktivera, men nya basskiften går att rita in.

Räknas bevarande av jordbruksmark fram till slutet av vegetationsperioden ortsspecifikt från slutet av den termiska vegetationsperioden? Eller när räknas det från?

• Jordbruksmark ska bevaras fram till slutet av vegetationsperioden, dock alltid minst fram till den 31.8. Till andra delar beaktas slutet av vegetationsperioden enligt den termiska vegetationsperiodens slut.

Får det på en skyddsremsa finnas vedartade växter om skiftets status är permanent vall?

• Det får finnas enstaka vedartade växter.

Går jordbrukaren miste om alla stödformer för ett skifte med ett för lågt antal plantor eller frön, eller en växtart som inte lämpar sig för området? Hur definieras dessa minimummängder?

• För en del trädgårdsväxter har täthetskrav fastställts i Ansökningsguiden om åkerstöd. För andra växter ska man åstadkomma ett täckande växtbestånd. Vid övervakningen bedöms tätheten okulärt och i satellituppföljningen utifrån det bildsvar som har lämnats in efter en utredningsbegäran.

Ska man fortfarande göra gränskorrigeringar som inte är förknippade med ändringar av basskiften i stödansökan, vilket innebär att de inte syns hos kommunen förrän efter att stödansökan har lämnats in?

• Om kommunen avslår gränskorrigeringen ska jordbrukaren under ändringsansökan uppdatera odlingsskiftena på sin åkerstödsansökan.

Om det finns flera röjningar runtom ett skifte som kunde läggas till arealen, men detta tillägg är totalt över 0,5 ha, kan då dessa arealer läggas till den ersättningsberättigade arealen, eller ska de ritas in som skilda basskiften?

• Det går inte att lägga till tidigare icke ersättningsberättigad areal så att arealbegränsningen överskrids. All jordbruksmark ska anmälas, så därför det vore bra att inte färdigställa odlingsbar areal som överskrider begränsningen under ett och samma år.

När syns små arealer som förvaltningen har lagt till denna vår i Vipu?

• De syns då ansökningen om åkerstöd öppnas. Digitaliseringen för år 2023 inleds den 20.3. och ganska snart efter detta bör de nya arealerna och geometrierna kunna tas upp i odlingsplaneringsprogrammet.

Kan en markägare överföra ersättningsberättigandet för ett skifte som hen har utarrenderat till en tredje part?

• I princip går det inte att överföra ersättningsberättigandet för en areal i arrendatorns besittning utan dennes samtycke.

Om en areal tas bort ur övervakningen av jordbruksanvändning eftersom den är förbuskad, får den tas tillbaka i jordbruksanvändning om den restaureras? Kan även ersättningsberättigandet återfås?

• På kommunens begäran ska jordbrukaren också lämna in en platsbunden bild av skiftet.

Till vilka villkor kan ett skifte få ersättningsberättigande?

• Skiften som var ersättningsberättigade år 2022 behåller sitt ersättningsberättigande. Det går endast att få ersättningsberättigande för en ny areal genom ägoreglering eller byte från ett annat skifte.

Kan man byta ut ersättningsberättigandet för enbart kompensationsersättningen till en åkerareal utan ersättningsberättigande?

• Ersättningsberättigandet får endast bytas ut mellan skiften av samma markanvändningsslag. Om ett skifte som bara har kompensationsersättning byts ut till en åker, förlorar arealen sitt ersättningsberättigande.

Hur anmäler man jordhögar som har blivit kvar på en röjning (år 2022) och som inte innehåller trädrötter? Avsikten är att sprida ut dem på åkern.

• Arealen ska vara odlingsbar. Röjningar med jordhögar är inte odlingsbara vid jordhögarna, och därför får de inte inkluderas i skiftets areal.

Kan ett skifte som har tagits bort ur övervakningen under föregående programperiod bli ersättningsberättigad areal på nytt?

• Srf om allmänna villkor (77/2023) innehåller en notering om detta, men det krävs en ”aktivering” av ansökan med den årliga ansökningsförordningen. Det är åtminstone inte möjligt år 2023.

Elbolagen är i färd med att byta ut luftkablarna till jordkablar. Anmäls dessa arealer som träda om grävningsarbetet sker under vegetationsperioden?

• Vanligtvis genomförs kabelläggning alltid genom att plöja snyggt och då kan arealerna anmälas som träda. Om större arbeten utförs, till exempel avloppsgrävning eller motsvarande, ska arealen tas bort ur basskiftet för den tid som arbetet pågår, ifall den inte uppfyller kraven på jordbruksmark från åkerstödansökningens slut fram till slutet av vegetationsperioden.

Villkoren för nordliga husdjursstöd omfattar ett krav på besittning av fem hektar. En gård håller på att avsluta kreaturshållningen innan sommaren och kvigorna kommer att slaktas. Vad måste man minst göra på den åkerareal man besitter ifall gården inte ansöker om åkerstöd?

• På arealen ska man uppfylla lagstiftningens krav på användning av gödsel och växtskyddsmedel. Om gården även har ansökt om djurbidrag, ska man på åkrarna uppfylla villkorlighetskraven.

Finns det en övre gräns för areal, efter vilken ett skifte måste delas ifall en del av det tillfälligt inte odlas, eller kan sådana arealer alltid tas bort genom gränskorrigering?

• Det finns ingen arealgräns och sådana arealer kan tas bort genom gränskorrigering.

Hur förvaras historieinformationen eller ”egenskaperna” för ett skifte eller en areal, till exempel ersättningsberättigandet?

• En areal kan genom gränskorrigering återställas till sina tidigare skiftesgränser, och då har den återställda arealen motsvarande egenskaper. Om det är fråga om ett passiverat basskifte anlägger man ett nytt basskifte för gården och förvaltningen (kommunen) kopierar egenskapsuppgifterna från det gamla basskiftet. Om en jordbrukare tar tillbaka areal som har tagits bort året innan, kan man utnyttja odlingsskiftets gränser från året innan.

När ska skötseln av en svartträda inledas och när får man så en höstväxt på trädan? Vad är tillräcklig jordbruksverksamhet för en svartträda?

• Kravet på jordbruksverksamhet för en svartträda uppfylls av bearbetning, användning av växtskyddsmedel eller slåtter. Om orsaken till svartträdan är dikesgrävning, täckdikning eller motsvarande, räcker detta som jordbruksverksamhet för den del där ifrågavarande åtgärd genomförs. Ett skifte kan vara i svartträda under den tid orsaken till svartträdan kräver det, med andra ord finns det ingen särskild tidsgräns för att så på skiftet.

Då man odlar jordgubbar är det tidvis nödvändigt att stärka körgångarnas bärförmåga exempelvis med sand, eftersom man lastar bären i kylbilen på åkern och transporterar dem därifrån. Detta är väl tillåtet, eftersom körgångarna bearbetas efter jordgubbarna och besås med till exempel spannmål, det vill säga utgör jordbruksmark.

• Sand är ok. Om man använder stenkross eller annat ytmaterial i större utsträckning, ska arealerna tas bort ur basskiftet.

Kan bikupor räknas med i skiftets areal, om man vid behov byter deras plats årligen?

• Flyttbara kupor kan räknas med, men stora fasta konstruktioner ska tas bort.

På våren har förvaltningen sammanslagit ersättningsberättigade och icke ersättningsberättigade arealer i fall där den icke ersättningsberättigade arealen har varit för stor. Kan även ett sådant basskifte indelas i två skiften, så att det ena uppfyller förutsättningarna för sammanslagning?

• Ansökningsförordningen har gett den myndighet som ansvarar för digitaliseringen befogenhet att godkänna sammanslagningar. I praktiken har detta genomförts genom att producera en färdig förteckning över de basskiften som får sammanslås.

Under denna programperiod exkluderades plantskolor inom skogsbruket, barrväxter till snitt, etc., från jordbruksmark. Ska sådana arealer nu passiveras? Om en sådan areal tas tillbaka i jordbruksverksamhet, kan den bara aktiveras? Är arealen fortfarande ersättningsberättigad och kan den godkännas för miljöförbindelsen?

• Ja, arealen kan tas bort genom gränskorrigering eller så kan hela skiftet passiveras. Eftersom arealen under föregående period har uppfyllt förutsättningarna för jordbruksmark, anses det att arealen har varit odlingsduglig den 31.12.2022 och den är ersättningsberättigad och kan godkännas för miljöförbindelsen.

Godkänns arealen för ett utfallsdike som ligger mellan två basskiften som ersättningsberättigad om arealen rördikas för att förbättra odlingen på skiftet, och den i övrigt uppfyller kraven på sammanslagning?

• Dikesareal kan läggas till ett basskifte om diket rörläggs eller är tillräckligt smalt och diket i digitaliseringen felaktigt har tagits bort ur skiftets areal. Dikesareal som har lagts till ett skifte räknas inte med i den totala arealen för förbättring av skiftets form (5 % och högst 0,50 ha).

När ett ersättningsberättigande överförs från en ägare till en annan, ska överlåtaren lämna in en stödansökan?

• Man ansöker om överföring på blankett 471. Blanketten fylls i enligt anvisningarna.

Kan ett skifte som har tagits ur bruk för många år sedan bli ersättningsberättigat?

• Om ett skifte har tagits ur jordbruksanvändning av jordbrukaren eller övervakningen, har ersättningsberättigandet upphört. Om man inte har lämnat en anmälan om detta, bevaras ersättningsberättigandet på skiftet.

Om man röjer 0,5 ha/5 % och anslagen ändå tar slut, omfattas arealen då av ett krav på odling av vall?

• Villkorligheten ger möjlighet att lägga till en motsvarande ersättningsberättigad areal. Om ansökningsförordningen inte ger möjlighet att utöka den ersättningsberättigade arealen, ska arealen omvandlas till ett separat basskifte. Ett sådant basskifte berörs dock inte av kravet på odling av vall, eftersom villkorligheten möjliggör en förbättring av skiftets form.

Täckdikning i juli: kan man för skiftet anmäla fodervall eller är växtkoden träda?

• Skiftet ska skördas, utnyttjas som betesmark eller slås senast den 31.8., dock före täckdikningen inleds.

Kan ett skifte som har tagits bort ur jordbruksanvändning raderas ur besittningen och läggas till igen när det är i skick eller måste det passiveras/aktiveras?

• Om arealen består av annat än jordbruksmark, ska den tas bort ur jordbruksanvändning i delen Ändringar av basskiften.

Om ett skifte inte anmäls under två års tid, passiveras det då automatiskt?

• Förvaltningen passiverar skiften som inte har varit jordbruksskiften på två år. På så sätt städar man upp oanmälda skiften ur åkerskiftesregistret. En jordbrukare bör dock på eget initiativ passivera eller ta bort arealer som inte odlas ur basskiftet. En passivering utförd av förvaltningen (det vill säga borttagning ur jordbruksanvändning) är en teknisk åtgärd som man har lovat kommissionen.

Om en flishög som ligger på jordbruksmark tas bort från ett skifte genom gränskorrigering, blir skiftets historieuppgifter kvar? Om arealen återställs genom gränskorrigering, hur vet man att endast ifrågavarande areal och inget därutöver återställs?

• Skiftets historieuppgifter bevaras. En myndighet kan kontrollera uppgifterna i Stödappens Basskiftesbesittning under digitaliseringens koder.
• Om en jordbrukare är osäker på var skiftesgränsen tidigare har gått, kan hen kontrollera basskiftenas läge under tidigare år i Vipus bläddringsfunktion. Kommunen kontrollerar uppgifterna i samband med att gränskorrigeringen godkänns.

Ger även exempelvis bygge av ellinje, vattenledning eller avlopp möjlighet att anmäla ett skiftet som träda?

• Ja.

Kommer kommunhandläggarna att få mer exakta anvisningar om röjningar?

• Detta är på kommande i anvisningarna om behandling av skiften senare på våren.

En jordbrukare ska arrendera två gamla åkrar som inte har varit med i stödansökan på några år. Det ena skiftet har skötts genom slåtter och har bevarats öppet, det andra har vuxit igen med videvegetation. Gäller kravet på odling av vallväxter för skiftena om videvegetationen röjs först under 2023?

• Den obrukade åkern berörs inte av kravet på odling av vall. Om skiftet inte har varit odlingsbart den 31.12.2022 omfattas det av kravet på odling av vall.

På en hur liten gård bedöms gårdens rätt till stöd, när det bara finns en uppskattning om stödnivån för det grundläggande inkomststödet vid tiden för ansökan?

• Beräkningen ger avslag på stödet om den beviljade stödsumman är för liten. Sannolikt finns det mest osäkerhet kring stödnivåerna under det första ansökningsåret, under senare år jämnar det förhoppningsvis ut sig och bedömningen är lättare.

Hur mycket är en liten mängd stödväxter som får sås i samband med odling av ärter (foderärt/matärt)?

• En liten mängd spannmål får sås som stödväxt. Under 10 % av växtbeståndet kan anses vara en liten mängd.

När ska garantibevis för hampa, odlingskontrakt/intyg för sockerbeta, odlingskontrakt för stärkelsepotatis senast returneras?

• De ska returneras senast den 15.6.

Godkänns endast rena proteinväxtbestånd?

• Endast rena växtbestånd godkänns för bidrag.

Odlingsavtal ska ingås före utgången av ansökan om åkerstöd, det blev oklart vilket datum som gäller?

• I år är datumet den 15.6.

Finns det ett skördekrav för växterna?

• Nej.

Får man så solrosfrön ur en påse med fågelfrön?

• Solrosfrön avsedda för fåglar är foder. Sådana förpackningar har ingen påskrift om vilken solrossort eller -sorter de innehåller. Vid odling av växter ska en sort som lämpar sig för området användas (77/2023 6 §). Om man inte känner till den sort som sås, så kan man inte heller vara säker på att den lämpar sig för området, dess växttid, grobarhet, renhet, etc. Därmed uppfylls inte kravet på växtsort om man använder solrosfrön för fåglar som utsäde.

Ersätter användning av växtskyddsmedel slåtter?

• Det beror på situationen. Till exempel ska andra årets naturvårdsvallar slås senast den 31.8. Arealen kan avslutas med växtskyddsmedel tidigast den 1.9. om inga växter ska sås på hösten. I sådana fall ersätter användning av växtskyddsmedel inte slåtter. Om man på arealen sår en växt på hösten från och med den 1.8. men före den 31.8., och växtbeståndet avslutas med växtskyddsmedel så behöver arealen inte slås.

Utbetalas ersättning för naturvårdsvallar utöver stödet för ekologisk produktion?

• Om man för ekoförbindelseskiften anmäler åtgärden mångfaldsväxter eller naturvårdsvall för stödet för miljösystem, utbetalas enbart stödet för miljösystem under ifrågavarande år.
• Ekohusdjursförhöjningen utbetalas till så många arealer som ingår i förbindelsen och som jordbrukarens djurenheter räcker till för, och för förbindelsens totala areal oberoende av växten.

Får en gröngödslingsvall skördas?

• Ja.

Får glyfosat sprutas på våren innan gröngödslingsvallen sås?

• Växtskyddsmedel får endast användas för att avsluta ett växtbestånd.

Är det möjligt att efter en naturvårdsvall så till exempel höstsäd och gödsla denna?

• År 2023 betraktas en naturvårdsvall för första gången som en naturvårdsvall i enlighet med stödet för miljösystem och ska bevaras fram till den 31.8. Från och med det andra året av naturvårdsvall är sådd av höstsäd och anknytande gödsling och användning av växtskyddsmedel tillåten från och med den 1.8.

Godkänns en kemiskt avslutad naturvårdsåker och gröngödslingsvall som växttäcke vintertid?

• Av vallväxterna godkänns även sådana som avslutats kemiskt.

Får en åker behandlas med växtskyddsmedel före sådd av naturvårdsvall och gröngödslingsvall?

• Växtskyddsmedel får endast användas för att avsluta ett växtbestånd.

På vad grundar sig datumet 15.4. i anknytning till växttäcke?

• Kravet grundar sig på kommissionens krav. Kravet på växttäcke inom stödet för miljösystem ska vara mer krävande än villkorlighetens krav på växttäcke.

Kan en ekologisk gård anmäla mångfaldsväxter för stödet för miljösystem?

• Om man för ekoförbindelseskiften anmäler åtgärden mångfaldsväxter eller naturvårdsvall för stödet för miljösystem, utbetalas enbart stödet för miljösystem för ifrågavarande år.
• Ekohusdjursförhöjning utbetalas till så många arealer som ingår i förbindelsen och som jordbrukarens djurenheter räcker till för, och för förbindelsens totala areal oberoende av växten.

Om en areal med permanent vall sås på hösten, duger arealen då för villkorlighetens växttäcke?

• Villkorlighetens minimumkrav på växttäcke gäller arealen för åkrar och permanenta växter. En areal som i ansökningen om åkerstöd är permanent vall beaktas inte i villkorlighetens minimumkrav på växttäcke trots att den skulle ha plöjts på sommaren/hösten.

Är det någon skillnad om det på ett skifte har bildats permanent vall eller om skiftet har anmälts som permanent vall på stödansökan?

• Behandlingen av permanent vall påverkas inte av huruvida man för skiftet har anmält en växtkod som är permanent vall eller om permanent vall har bildats på skiftet.

Inleds beräkningen av kravet på slåtter av naturvårdsvall och gröngödslingsvall från och med detta år, trots att arealen har anmälts med ifrågavarande växt redan ifjol och inte har slagits?

• För naturvårdsvallar är 2023 det första året, vallen ska slås senast år 2024. Kravet på bevarande gäller i år fram till den 31.8.
• Då det gäller gröngödslingsvallar följer man upp de arealer som i miljöförbindelsen har anmälts som gröngödslingsvallar. Arealerna ska slås senast år 2024.

Duger en sockerbetsareal för att uppfylla kravet på växttäcke vintertid ifall blasten blir kvar på ytan, och utbetalas stöd i detta fall?

• Villkorlighetens krav uppfylls, men kraven på växttäcke inom stödet för miljösystem uppfylls inte. Stöd för miljösystem utbetalas inte.

Är villkoren för växttäcke vintertid olika i villkorligheten och i stödet för miljösystem?

• Gröngödslingsvall som har såtts i skyddsgrödan föregående år får inte kompletteringssås så att fyra växtsorter uppfylls, men får man ”kompletteringsså” med fyra växtsorter genom direktsådd i ett växtbestånd som anlagts året innan?
• Man ska ha anlagt växtbeståndet med fyra växter.

Ska träda slås varje år (förutom det år de såddes) före den 31.8.?

• Bearbetning/besprutning/slåtter av svartträda duger som jordbruksverksamhet. Om till exempel dikesgrävning, täckdikning eller dylikt är orsaken till svartträdan, räcker dessa åtgärder till som jordbruksverksamhet för de delar där de utförs.
• Stubbträda ska slås om det finns ett växtbestånd, men även den bearbetning som är förknippad med höstsådden är ok. Om det inte finns ogräs så behöver inget göras.
• Som jordbruksverksamhet för grönträda räcker anläggningen under det första året, slåtter är obligatoriskt under följande år.

Får växtskyddsmedel användas då man anlägger en mångfaldsåker?

• Nej.

Får gödsling och växtskyddsåtgärder genomföras på en vall som har anmälts som växttäcke före den 16.5.? Får den avslutas med glyfosat?

• Kemiskt avslutad gräsmark duger som växttäcke inom stöd för miljösystem. Användning av gödsel är inte tillåten före den 1.4. Därefter, om förhållandena i övrigt tillåter det, är det tillåtet att sprida gödsel eller organiska gödselpreparat i växtbeståndet med slangspridare eller bredspridning.

Mångfaldsåker. Får man använda växtskyddsmedel på en mångfaldsåker innan sådden?

• Nej.

Får en naturvårdsvall avslutas det andra året från och med den 1.8., om man sår en växt som ska sås på hösten?

• För naturvårdsvallar är 2023 det första året, arealen ska slås från och med år 2024. Kravet på bevarande gäller i år fram till den 31.8. Från och med naturvårdsvallåret är sådd av höstsäd och anknytande gödsling och användning av växtskyddsmedel tillåten från och med den 1.8.

Får det finnas gräsväxter i mångfaldsåkrar?

• Ja, både i viltväxtbeståndet (höväxter) och i ängsväxtbeståndet (rödven, fårsvingel, hårdsvingel).

Får det finnas frön av fleråriga gräsväxter i ängsväxtblandningar?

• En blandning ska innehålla:
  • frön av rödven, fårsvingel och hårdsvingel OCH
  • minst en av ängsväxterna (ängsklocka, vitblära, rödklint, färgkulla, ängsnejlika, tjärblomster, smällglim, ängsvädd, rödblära, prästkrage, åkervädd, johannesört eller annan motsvarande inhemsk ängsväxt).
• Dessutom får det i en blandning finnas frön av ettåriga ängsväxter eller vicker, men inte frön av spannmål.

Kan en naturvårdsvall anmälas för en areal med permanent vall och kan man få stöd för den om restaurering inte tagits i bruk?

• Ja.

Utarbetar ni en samlingstabell för olika datum?

• Flera olika samlingsdokument planeras och utarbetas som bäst. Vi kommer säkert att utarbeta en sådan tabell i något skede. Allt blir kanske inte klart före stödansökningstiden.

Har gröngödslingsvall på ekologiska gårdar en egen växtkod eller anmäls den som skördevall?

• Den har inte en egen växtkod, utan anmäls som växten ”gröngödslingsvall”. För gröngödslingsvall inom stöd för miljösystem ska man separat kryssa för den punkt med vilken man anmäler att man uppfyller villkoren för stöd för miljösystem.

Kommer det att finnas en uppgift i Vipu, där man kan kontrollera trafiktätheten för en viltåker?

• Ja.

Kan förbindelser för stödet för miljösystem ännu läggas till i förändringsskedet?

• Ja.

Utbetalas ersättning för ekologisk produktion för naturvårdsåkrar och mångfaldsväxter?

• Om en areal har en ekoförbindelse och jordbrukaren anmäler naturvårdsåker eller mångfaldsväxter för arealen, utbetalas stöd för miljösystem, men inte ersättning för ekologisk produktion.

Om du i stödansökan väljer en åtgärd inom stöd för miljösystem, men inte genomför den, leder detta till påföljder? Du har till exempel ansökt om mångfaldsväxter men sår dem inte.

• Om du inte överhuvudtaget anmäler jordbruksskiften för åtgärden påförs du påföljder.
• Om du på ansökan anmäler en mångfaldsväxt ska du uppfylla villkoren för att påföljder inte ska påföras.

Växtföljdskravet: Är en viltåker och en åker för fältfåglar olika växter?

• Ja.

Villkorligheten tillåter en lätt bearbetning av det minimala växttäcket, men stödet för miljösystem tillåter inte lätt bearbetning av växttäcket vintertid?

• Nej, det tillåts inte.

Får man stöd för en mångfaldsväxt även för en areal som har röjts efter år 2022?

• Nej.

Om en permanent vall plöjs före den 31.10., måste man då så en höstväxt/vall på arealen, eller kan den lämnas plöjd?

• Den kan lämnas plöjd. Om arealen plöjs före den 31.10., anmäls den som bearbetad och omfattas inte av kravet på bevarande av växttäcke.

Är det möjligt att för en areal som omfattas av villkorlighetens minimumkrav på växttäcke även få stöd för en åtgärd förknippad med växttäcket inom ramen för stöd för miljösystem, eftersom perioden med växttäcke är längre?

• Ja, om arealen har ett äkta växttäcke eller stubb.

Övervakas växttäcket vintertid och skickas utredningsbegäranden ut vid observerade brister? Finns det möjlighet till ändringar?

• Ja, det övervakas och vid behov skickas utredningsbegäranden. Det bör även finnas en möjlighet till ändring.

Ska fältfågelväxter eller fågelväxter innehålla obligatoriska ängsväxter (till exempel hårdsvingel), eller räcker det för fältfågelväxter med till exempel prästkrage av ängsväxterna och solros av fågelväxterna?

• Det räcker med bara prästkrage eller solros.

Hur påvisas jordbruksverksamhet på naturvårdsvallar och gröngödslingsvallar om det inte är ett slåtterår?

• På dessa arealer är kravet på jordbruksverksamhet att de ska hållas öppna. Slåtter minst vartannat år är ett stödvillkor för åtgärderna.

Fryser en naturvårdsvall insamlingen av permanent vall?

• En naturvårdsvall inställer insamlingen av permanent vall. Det år då man för ett skifte har anmält naturvårdsvall är arealen för skiftets permanenta gräsmark 0, men åren av vall bevaras oförändrade i bakgrunden. Följande år visas samma antal vallår för skiftet som före anmälan av naturvårdsvall.

Permanent gräsmark: Räknas gräs som gräs- och vallfoderväxter?

• Om du med gräs avser en gräsväxt så räknas den som gräs- och vallfoderväxt.
• Om du med gräs avser växter med örtstam i allmänhet så räknas de i huvudsak inte som gräs- och vallfoderväxter.

Kan man anmäla icke-produktiv areal som permanent vall?

• Ja.

Hur påverkar permanent vall beräkningen av växtföljdskravet?

• Permanent vall beaktas inte i beräkningen.

En viltåker har såtts med ärter och solros, men ogräs har tagit över och ifrågavarande växter orkar inte längre växa efter slåttern. Kan man med en bild tagen med Vipumobilen i övervakningen konstatera att växterna har såtts och undvika påföljder, ifall övervakningen sker i augusti och viltåkern har slagits redan vid midsommar?

• Situationen kan påvisas med en bild och en bild tagen med Vipumobilen är särskilt lämplig, eftersom bilden visar när och var den är tagen.

Kan man på en icke-produktiv areal utföra restaureringsarbeten, exempelvis dikning?

• Ja.

”Om en stödsökande ansöker om stöd för växttäcke vintertid för en del av gårdens permanenta vallar, ska hen även bevara arealen obearbetad för sådan permanent vall på gården som hen inte ansöker om stöd för 31.10.2023–15.4.2024. ”Innebär detta att om man vill plöja ens ett skifte med permanent vall hösten 2023, så kan man inte alls ansöka om stöd för växttäcke vintertid?”

• Man kan plöja före den 31.10. Om man plöjer den 31.10. eller senare påförs påföljder för stödet för växttäcke vintertid, om man har ansökt om stöd för gårdens areal med permanent vall (en del eller allt).

För mångfaldsväxter får växtskyddsmedel endast användas för att avsluta växtbeståndet. Om man sår mångfaldsväxter för vilt till exempel före den 30.6, kan då växtskyddsmedel användas före växtbeståndet anläggs?

• Växtskyddsmedel får inte användas för mångfaldsväxter under ifrågavarande kalenderår.

Gäller utbildningskravet båda makarna i ett äkta par som tillsammans brukar jorden?

• Om gården är i bådas besittning på basis av ett köpebrev, hyreskontrakt eller motsvarande, anses båda ha anknytning till stödet och därmed ska ålderskravet, inledningen och utbildningen granskas för bådas del.

Inkomststöd för en ung jordbrukare i ett samfund. Räcker det med beslutanderätt eller finns det även ett krav på över 50 % av aktierna?

• I ett aktiebolag ska de unga ha över 50 % av röstantalet. I ett andelslag ska över hälften av medlemmarna uppfylla kraven, i ett kommanditbolag ska över hälften av de ansvariga bolagsmännen uppfylla villkoren, i ett öppet bolag ska samtliga delägare uppfylla villkoren. ”Beslutanderätt” kan inte motiveras genom separata avtal, eller dylikt.

Om utbildningskravet inte uppfylls i år kan man inte få stöd. Är det bäst att ansöka om stöd först då kravet uppfylls?

• Det är bäst att ansöka om stöd först då villkoren uppfylls.

Räcker det med agrolog- eller skogsbruksingenjörsutbildning efter gymnasiet eller behövs utbildning på andra stadiet?

• Med andra stadiet avses en examen som avläggs efter grundskolan, till exempel yrkesexamen för jordbrukare. Agrolog eller ingenjör är högskoleexamina, så de räcker utmärkt.

En hästskötare får odla med stöd, men inte en ung person som har jobbat på gården i 20 år?

• För att man ska få inkomststöd för unga jordbrukare ska man förutom praktisk erfarenhet även ha genomfört ett antal kurser.

Kan en ekologisk areal få stöd även för mångfaldsväxter inom stödet för miljösystem?

• Ja, men inte ersättning för ekologisk produktion.

Duger inga blandväxtbestånd av spannmål och baljväxter som försäljningsväxter?

• Till skillnad från tidigare godkänns blandade växtbestånd i fortsättningen som avsalugrödor endast om de skördas i moget tillstånd och det går att skilja åt de olika odlingsväxternas frön efter att de har skördats. JSM:s meddelande 5.4. f/uusi-seoskasvustotulkinta-edistaa-luomukorvauksen-tavoitteita

En ekologisk jordbrukare har ett arrenderat skifte på vilket arrendegivaren har ett trädgårdsland. Arealen har tidigare anmälts som jordbruksskifte, ska den nu tas bort?

• Arrendegivarens trädgårdsland kan fortfarande anmälas som jordbruksskifte om odlingsåtgärderna på skiftet genomförs i enlighet med villkoren för ekologisk produktion. Om trädgårdslandet sköts konventionellt ska arealen tas bort ur skiftet genom gränskorrigering.

Kan en ekologisk växtodlingsgård ingå ett avtal om foderproduktion med en sådan ekologisk husdjursgård där djurenheterna inte räcker ens för dess egna åkrar för ekologiskt husdjursstöd?

• En gård kan ha en förbindelse för ekologiskt husdjursstöd trots att antalet djurenheter inte skulle räcka till för hela förbindelsearealen. En förutsättning för förbindelsen för ekologiska husdjur är att sökanden i sin besittning har i medeltal 5 djurenheter av ekologiskt uppfödda produktionsdjur. Stöd för ekologisk produktion på basis av djur utbetalas enligt antalet hektar som ingår i förbindelsen och som sökanden har djur som omfattas av förbindelsen för ekologiska husdjur, det vill säga 0,5 djurenheter per hektar.
• Ett avtal om foderproduktion kan ingås men det är naturligtvis bra att överväga huruvida det behövs ifall djurmängden på den mottagande gården i förhållande till gårdens areal är stor. En ekologisk husdjursgård ska kunna motivera sitt behov för foderproduktion.

Får en viltåker också ersättning för ekologisk produktion?

• Om man för en viltåker anmäler miljösystemets mångfaldsväxter, vilt, så utbetalas inte ersättning för ekologisk produktion för skiftet.
• Om man för en viltåker anmäler grönträda (vilt, landskap och pollinerare), så utbetalas ersättning för ekologisk produktion.
• Obs! Ekohusdjursförhöjning utbetalas till så många arealer som ingår i förbindelsen och som jordbrukarens djurenheter räcker till för, och för förbindelsens totala areal oberoende av växten, men inom ramen för miljösystemet utbetalas ersättning för växtproduktion inte.

Är det inte möjligt att ha en blandgård inom ekologisk produktion? Om det på gården finns exempelvis nötkreatur för vars foder samtliga åkrar behövs, ska då både åkrarna och djuren vara ekologiska?

• Det går att ha en s.k. blandgård, det vill säga djuren uppföds konventionellt och åkrarna har en förbindelse för ekologisk produktion, men för att förbindelsevillkoren ska uppfyllas ska försäljningsväxter årligen odlas på minst 30 % av den förbindelseareal som är i ett ekologiskt skede eller så ska ett foderproduktionsavtal ingås med en gård som har en förbindelse för ekologiska husdjur.
• Om alla åkrarna på gården behövs för djurfoderproduktion, är det bra om man på gården överväger huruvida även djuren kunde överföras till ekologisk övervakning och ansöka om en förbindelse.

Finns det en maximal gräns för antalet vallår på ett skifte?

• Förbindelsevillkoren för ekologisk produktion definierar inte antalet vallår. Växtsföljdskraven för ekologisk odling har definierats i villkoren för ekologisk produktion https://www.ruokavirasto.fi/sv/foretag/guider/ekologisk-vaxtproduktion/ekologisk-vaxtproduktion/#id-2-vaxtfoljd-och-markens-bordighet

I vilken utsträckning ska en gård utnyttja ekologisk rådgivning i enlighet med Neuvo2030-systemet för att uppfylla villkoret för vidare utbildning?

• Man ska få minst tre timmar rådgivning. Denna tid får inte inkludera den tid det tar för rådgivaren att förbereda sig.

Har det växtbestånd som avses för honungsproduktion tagits bort från förteckningen över försäljningsväxter?

• Växtkoden för växtbestånd avsedda för honungsproduktion är inte längre i bruk och är inte heller en försäljningsväxt. Ett sådant växtbestånd anmäls i fortsättningen som grönträda (vilt, landskap och pollinerare).

Får flyghavre besprutas på en ekologisk åker?

• Detta uppfyller inte villkoren för ekologisk produktion.

I vilka situationer ska åtgärder genomföras före slutet av vegetationsperioden och i vilka situationer före utgången av kalenderåret, för att stöd ska kunna utbetalas?

• Ersättning för avtal kan utbetalas om man under vegetationsperioden hinner genomföra betesgång eller slåtter på ett skifte som ska grundrestaureras. Stödsökanden ska återkalla stöd för miljöavtal om man inte hinner genomföra dessa åtgärder, till exempel ifall stängsel eller grundrestaureringsåtgärder kan göras först på hösten. För ettåriga restaureringsåtgärder har man tid fram till slutet av ansökningsåret (31.12.).

Har fastighetsindelning betydelse för avtalen, det vill säga kan ett avtalsområde (ett skifte) finnas på flera olika fastighetsägares område, så längre arrendeavtalen är i skick?

• Det har ingen betydelse så länge arrendeavtalen är giltiga fram till slutet av avtalsperioden.

Vad avses med uppdatering av ett gammalt avtal om skötsel?

• Om stödsökanden ämnar hålla ett gammalt avtal i kraft, ska avtalet om skötsel uppdateras så att det motsvarar minimumkraven för den nya perioden. Planen ska lämnas in i samband med ansökan om åkerstöd.

Till avtalet kan årligen läggas areal som lämpar sig för avtalet, ifall statsbudgetens anslag tillåter detta. Finns det en övre gräns för den areal som kan läggas till?

• Detta fastslås i den årliga ansökningsförordningen.

Ritas avtalsarealerna för strandbetesmarker in enligt den faktiska betesarealen eller enligt vattendragsgränserna i Vipu? Den areal som hålls öppen genom betesgång kan vara märkbart större än det som definieras i Vipu.

• Detta ärende fastställs under den närmaste framtiden och svaret preciseras senare.

Finns det ett fel på presentationsdiabilden? Den icke stödberättigare arealen som ska tas bort från avtalsskiftet bör väl vara 0,01 ha och inte 0,10 ha? Till exempel flyttblock?

• Ja, arealer på minst 0,01 ha, dvs. 100 m² ska tas bort. Skrothögar eller klart icke stödberättigad areal ska inte alls få finnas. 100 m² gäller i det närmaste det man kan observera på flygbilder. Avtalsarealer besiktas på plats och därför kan även avgränsningarna vara noggrannare.

Blir det under några omständigheter återkrav för föregående period i samband med terrängsynerna för den nya perioden?

• Denna fråga granskas som bäst, men åtminstone blir det återkrav i de fall där synen genomförs först år 2024 och stödet för 2023 redan har utbetalats och arealen vid synen konstateras oduglig för stöd.

Kan ett enstaka våtmarksskifte överföras via arrende till en annan jordbrukare?

• Det är möjligt att överföra besittningen.

Ägaren till ett arrenderat avtalsskifte har bytts ut, men den nya ägaren godkänner arrendeavtalet, vilket även har införts i köpebrevet.  Ska arrendeavtalet förnyas när man ansöker om ett nytt avtal om skötsel av våtmark för 2023?

• Avtalsarealen ska finnas i stödsökandens besittning och därmed bör det framgå av arrendeavtalet att arrendatorn är densamma som avtalssökanden.

Kan ett område som nyligen har röjts så att det uppfyller regeln om mindre än 50 träd/ha och på vilket växer mestadels vallväxtlighet anmälas som miljöavtalsareal, permanent vall?

• Det kan anmälas som miljöavtalsareal, permanent vall.

Ska en eventuell röjning av trädbeståndet genomföras under det första avtalsåret? Får man sälja virket eller endast ta det i eget bruk?

• Trädbeståndet kan röjas under hela avtalsperioden, men detta ska nämnas i vårdplanen. Om det finns ett så stort trädbestånd att arealen inte kan betas, ska arealen sökas för avtal först efter att trädbeståndet har röjts. Virket kan säljas eller så kan man använda det själv.

Ska ett likadant meddelande skickas till stödsökanden för pågående avtal om ursprungsväxter som för avtal om skötsel av jordbruksnatur och landskap?

• Information om detta kommer att ges till NTM-centralerna.

Kan man låta kreatur beta med lätt stängsel eller behövs det ett flerårigt stängsel?

• För att få ersättning för inhägnad måste stängslet vara fast.

Får flyghavre bekämpas kemiskt i en saneringsgröda?

• Växtskyddsmedel får användas på en jordförbättringsareal och en areal med saneringsgröda.

Får man från något visst datum sprida kreatursgödsel på en fånggröda som har såtts som bottengröda för spannmål på hösten?

• Gödsel kan spridas från och med 1.10., då det är tillåtet att avsluta fånggrödan.

Varför har genomförandet av klimat- och miljöutbildning begränsats till en utbildning per år? Varför kan man inte genomföra samtliga fem utbildningar och få påteckning för studieprestation även för kommande år?

• Detta är ett beaktansvärt förslag. Vi får se vad som kan göras i ärendet.

Duger alla växtkoder för en mängd vall på minst 25 m³ som levereras som inmatning till biogasanläggningar?

• All skördad vall duger. Växten har ingen betydelse.

Duger rejekt från biogasanläggningar (organiskt material) för att främja den cirkulära ekonomin ifall dess andel av torrsubstans är minst 20 %?

• Ja.

Vilka applikationer duger för uppföljning av växtskadegörare och växtsjukdomar? Vad avses med en interaktiv applikation?

• Naturresursinstitutets KasKas-app har nämnts i promemorian för förordningen om miljöersättning. Alla interaktiva appar duger. Med en interaktiv app avses en app i vilken du själv kan införa information och på basis av denna få aktuell information om växtskydd i anknytning till ditt område och din växt.

Vilka av vallbaljväxterna och vallväxterna duger som bottengröda? Är fodervicker en vallbaljväxt?

• Som fånggröda duger klöver, luserner, vicker, käringtand.

Leder det till återkrav om ett skifte tas bort ur jordbruksanvändning och skiftet blir kvar i ens egen besittning?

• Nej, inte om skiftet blir kvar i ens egen besittning. Men om skiftet förminskas så att det underskrider minimimåtten för ett skifte så leder det till återkrav.

Går det att välja alla gårddspecifika åtgärder så länge man uppfyller minst de 2 st. som krävs?

• Man kan bara välja två gårdsspecifika åtgärder per år. Ändringsmöjligheten gäller även dessa åtgärder.

Fånggrödor: ”en blandning av flera växtsorter som även kan innehålla en liten mängd blommande ettåriga växter.” Vad betyder en liten mängd?

• En liten mängd betyder 10 % av fröblandningen. Detta har även nämnts i förordningen.

Räcker en app som identifierar enbart ogräsväxter men inte växtsjukdomar som uppföljnings- och identifieringsapp för växtskadegörare OCH växtsjukdomar. Det vill säga Google Lens?

• En app som enbart identifierar ogräsväxter räcker inte, därmed räcker det inte med Google Lens.

I åtgärden Näringsväxter för pollinerare ska det finnas näringsväxter på hela basskiftet. Ska samma växt finnas på basskiftets samtliga jordbruksskiften?

• Nej, inte om någon av växterna i förteckningen finns på hela basskiftet. Det kan finnas olika näringsväxter på de olika jordbruksskiftena.

När ska det finnas en installerad och fungerande regleringsbrunn på nya skiften med kontrollerad vattenavrinning?

• Genast i början av förbindelseperioden och -året, det vill säga i praktiken före den 30.4.

Måste man påvisa användningen av en körguide eller en skördemätare eller räcker det med att apparaten är installerad i traktorn?

• Det räcker om det till exempel finns en utskrift eller en inspelning av precisionsodlingen. I annat fall ska detta påvisas till exempel med hjälp av upphandlingsdokument och entreprenadavtal.

Om man från en förbindelseareal tar bort sådan areal som inte längre är jordbruksjord i den utsträckning att minimiarealkravet uppfylls, förfaller förbindelsen då och leder det till återkrav?

• Om arealens besittning överförs till någon annan förfaller förbindelsen utan återkrav. Om arealen förblir i ens egen besittning så leder det till återkrav.

Om en skyddszon anläggs på nytt i år och den inte gödslas i samband med anläggandet, ska det finnas en markkartering från skiftet?

• Ja, eftersom arealen skulle kunna gödslas.

I stödansökan är växten spannmål, när ska fånggrödan senast sås? I broddstadiet eller senast den 15.8.?

• Senast den 15.8.

Ska man i främjande av cirkulär ekonomi rita in skyddsremsorna skilt från de skiften för vilka man ansöker om stöd?

• Det behövs inte, enligt de uppgifter som nu finns strävar man efter att ta bort skyddsremsorna ur arealen, vilket jordbrukaren kan se i Vipu i samband med höstanmälan.

Är kummin berättigat till alternativa åtgärder för trädgårdsväxter?

• Den får en ersättning på 113 €/ha på samma sätt som trädgårdsväxter, men räknas inte som en trädgårdsväxt.

Duger Google Lens som identifieringsapp?

• Nej.

Ska användningen av en app påvisas för åtgärden App för växtskadegörare redan under sommarens övervakning eller räcker det med skärmbilder i dokumentkontrollen?

• Det räcker med att bevisen framställs i dokumentkontrollen, men det ska finnas aktuella skärmbilder av användningen redan under vegetationsperioden.

Har man övervägt möjligheten att använda drönare för gårdsspecifika valfria åtgärder, närmast för alternativet övervakning av växtskadegörare och växtsjukdomar?

• Detta har ännu inte övervägts.

Om man minskar på odlingen så att man till exempel planterar skog på skiften och förbindelsearealen minskar till under 5 hektar, leder det då till påföljder?

• I sådana fall blir det återkrav.

Kan en skyddszon anläggas på nytt under förbindelseperioden?

• På våren 2023 kan en skyddszon anläggas utan andra motiveringar. I andra fall kan skyddszonens växtbestånd förnyas bland annat på grund av flyghavre eller svåra ogräs som sprids med vinden.

Det är utmanande att utarbeta en förhandsplan för alternativt växtskydd före den 31.5., eftersom till exempel planteringstiden för jordgubbar fortgår fram till den 30.6. Därför känner man den 31.5. inte ännu till växterna på samtliga skiften. Vad är motiveringen till detta datum? Räcker det som förhandsplan om man på skifteskorten har skrivit in den planerade metoden?

• Förhandsplanen ska utarbetas enligt den aktuella informationen.
  • Av planen ska framgå
    • vilken alternativ metod för växtskydd du kommer att använda för varje växtsort och på varje skifte.
    • en beskrivning av vilka hjälpmedel för övervakning du kommer att använda på skiftet för att följa upp behovet av växtskyddsmetoden och dess framgång.
    • de situationer där den alternativa växtskyddsmetoden kan kompletteras med andra metoder (till exempel kemiska växtskyddsmedel).
• Användningen av andra metoder ska grunda sig på en tillräckligt lång uppföljning av den alternativa metodens effekt samt på ett konstaterat behov av komplettering. Skiftesbokföringen ska innefatta uppgifter om uppföljningen och behovet av komplettering.

Det vore bra om jordbrukaren i Vipu kunde se samma kartnivåer som förvaltningen, till exempel vattendragsbufferten och havsområden. Kommer dessa att inkluderas i Vipu?

• Samma urval kommer inte att inkluderas, men de uppgifter du nämner kommer antagligen att synas även för jordbrukare.

Kan man på jordförbättringsskiften och skiften med saneringsgrödor så andra än de växter som nämns i förteckningen? Till exempel gräsväxter för anläggning av en vall med tanke på följande år.

• Man får inte så andra växter än de som nämns i förteckningen.

Får man för vicker växtsaneringsstöd och miljöersättning på C-området för gårdsspecifik ersättning och nordligt stöd, ifall den anmäls som saneringsgröda?

• Ja.
  Tillägg 20.4. Obs!  För markförbättrande grödor och saneringsgrödor betalas inte bidrag för specialväxter.

När kan en fånggröda avslutas om man på skiftet sår växter som ska sås på hösten?

• Detta är inte specifikt fastställt, men den egentliga huvudgrödan ska vara skördad innan fånggrödan avslutas. Till exempel är en fånggröda som har förstörts i samband med huvudgrödans besprutning av flyghavre inte tillåten.

Räcker besprutningsfårorna som avgränsning för spridning av växtskyddsmedel?

• Sprutor för växtskyddsmedel ska ha skiftesautomatik.

Utbetalas ekologisk husdjursersättning för en skyddszon även om ersättning för ekologisk produktion inte utbetalas?

• Ekodjursförhöjningen utbetalas, men ersättningen för ekologisk produktion på 160€/ha utbetalas inte. Ekohusdjursförhöjning utbetalas till så många arealer som ingår i förbindelsen och som jordbrukarens djurenheter räcker till för, och för förbindelsens helhetsareal oberoende av växten.

Syns gamla åkrar för tranor, gäss och svanar på styrningsområdet, ifall ersättning inte har sökts för dem två gånger från NTM-centralen?

• Nej, eftersom definitionen av styrningsområdet grundar sig på denna avgränsning.

Hur blir det med fågelåkrar från föregående finansieringsperiod, kan man ansöka om skiftesspecifikt stöd? Skadeersättningar har inte sökts för dessa, men de är arealer godkända av NTM-centralen.

• Dessa arealer inkluderas inte år 2023. Arealerna kan definieras på nytt enligt förbindelseår.

Kan man nästa år ingå en förbindelse om man inte förbinder sig nu? Går det att nästa år i förbindelsen inkludera ersättningsberättigade skiften som tillkommer gården från en jordbrukare som inte har ingått en miljöförbindelse?

• Det finns ännu inte uppgifter om nästa år. Om det går att ingå nya miljöförbindelser kan gårdar som i år inte haft en förbindelse ansöka om en förbindelse för sina ersättningsberättigade skiften.

Om en skyddszon anläggs på nytt i år efter den 20.4.2023, får växtskyddsmedel användas innan den anläggs på nytt?

• Detta har inte förhindrats i omsådden för i år.

Åtgärden uppföljning av marken: Kan den totala mängden kol räknas på basis av analysen av organiskt material? Eller ska den totala mängden kol vara analyserad?

• Den totala mängden kol härledd utifrån organiskt material duger också.

När ska klimat- och miljöutbildningen för gårdsspecifika åtgärder vara genomförd?

• Utbildningen ska vara genomförd före slutet av förbindelseåret, det vill säga de som ingår en förbindelse 2023 ska ha genomfört utbildningen före den 30.4.2024.

Kan ett gammalt icke ersättningsberättigat basskifte på under 0,5 hektar som ligger invid ett ersättningsberättigat skifte förminskas och motsvarande areal tillfogas det ersättningsberättigade skiftet?

• Ja, det är möjligt. Det går att tillfoga 5 % och högst 0,5 hektar areal.

När ska de omfattande markkarteringarna ha tagits för de gårddspecifika åtgärderna? Duger till exempel prover som har tagits hösten 2022 och förnyats inför 2023, eller till och med äldre prover, ifall tillräckliga analyser har gjorts på dessa?

• Det har fastställts att analyserna ska göras först efter att förbindelseperioden har inletts, det vill säga efter den 1.5.2023.

Finns det gårdsspecifika begränsningar av antalet skyddszoner, ifall hela gården är belägen på ett grundvattenområde?

• Inte i miljöersättningen. Skyddszonerna begränsar inte heller utbetalningen av kompensationsersättning.

Ska alla delaktiga i gården genomgå utbildning för miljöersättning?

• Det räcker med att en delaktig genomgår utbildningen.

Markkarteringarna för gödsling ska ha gjorts före gödslingen, det vill säga gärna före den 1.5. Kan man samtidigt skicka ett prov för omfattande markanalys?

• Det kan man tyvärr inte, eftersom den omfattande markanalysen ska genomföras först efter den 1.5.

Kan åtgärden uppföljning av marken genomföras genom att på en gång ta 10 prover (5+5) från två basskiften och använda ett av dessa från båda skiftena under de följande fem åren?

• Det går att ta proverna från samma skifte, men inte samtidigt. Detta för att kunna följa upp situationens utveckling.

Kan man anlägga följande års vall med en fånggröda?

• Ja.

Ska man för växtföljden byta ut en växt på 33 % av skiftena eller på 33 % av arealen?

• Av arealen.

En gård har tidigare haft stora arealer av fågelåkrar. Skadeersättning har inte sökts från NTM-centralen, eftersom jordbrukaren har ansett att ersättningen för fågelåker har räckt till för att ersätta skadan. Området är ett nationellt värdefullt fågelområde – kan ett motsvarande område inte få fågelåkerstöd?

• Detta är tyvärr inte ett styrningsområde för fågelåker år 2023. Områdena uppdateras vid behov årligen.

Räcker det att man i fånggrödan tillsammans med en kvävebindande växt har en liten mängd tvåhjärtbladiga växter som blommar det första året, eller ska en fånggrödeblandning alltid innehålla hö?

• En fånggröda kan inte bestå av bara en kvävebindande växt, så annat har inte fastställts. Den behöver inte nödvändigtvis innehålla hö.

Om en gård har valt alternativt växtskydd för trädgårdsväxter, anmäls alla de växtskyddsåtgärder som har genomförts på gården på höstanmälan, även om gården skulle ha valt användning av organiskt täckmaterial som en åtgärd?

• Ja, så blir det antagligen.

Ska man i främjande av cirkulär ekonomi rita in skyddsremsorna skilt från de skiften för vilka man ansöker om stöd?

• Det behövs inte, enligt de uppgifter som nu finns strävar man efter att ta bort skyddsremsorna ur arealen, vilket jordbrukaren kan se i Vipu i samband med höstanmälan.

Får skyddszoner kalkas?

• Ja, om kalken inte innehåller kväve eller fosfor.

Går det att i stödet för miljösystem anmäla vintertida areal för 100 % av skiftena? Tolkar programmet att ersättning ska utbetalas för 100 % av arealen och räknar det automatiskt med att 33 % har uppfyllt det minimala marktäcket? Eller ska en areal som berörs av villkorligheten anmälas separat, och på så sätt utebli från stödet för miljösystem?

• Det går att anmäla allt upp till 100 %, och stödet kan utbetalas för 100 % av arealen.

Får man då kryssa för samtliga åtgärder i miljöersättningen och lägga till åtgärder för skiften ännu under förändringsskedet, så länge man har en förbindelse och har ansökt om betalning före den 15.6.? Hur är det med åtgärder i stödet för miljösystem, går det att lägga till åtgärder ännu under förändringsskedet fram till den 2.10.?

• Ja.

Räcker det med ett skifte för åtgärden torvåkrar med vall, eller om det finns fler skiften, räcker det då med att ett prov har tagits från ett av dem och det är täckt av vall?

• Ja, det räcker för åtgärden torvåkrar med vall.

Beaktas även jordbruksskiften i övervakningen av växttäcke? Hur ska man gå tillväga om arealen har bearbetats lätt? Kommer det en utredningsbegäran om bearbetningsmetoden?

• Åtgärdsskiften övervakas vad gäller växttäcke. Villkorligheten godkänner en lätt bearbetning som växttäcke. Det är svårt att skilja åt plöjning och lätt bearbetning, och därför är det möjligt att man får en utredningsbegäran om bearbetningsmetoden. 

Ska skiftesgränser ritas in enligt kartnivåerna havsområden och vattendrag, det vill säga ska gränserna ritas in enligt dessa?

• Om den nyaste flygbilden och gränsen till ett havsområde (strand 10) stöder varandra, kan gränsdragningen göras utan omfattande mätningar i terrängen. På många platser är gränserna enhetliga, men det finns områden där de skiljer sig märkbart från varandra.
  • Om den nyaste flygbilden och gränsen till havsområdet inte stöder varandra, avgränsas skiftet enligt den nyaste flygbilden.
  • Skiftet ska i princip vara mark, inte ett område som regelbundet täcks med vatten. På de flygbilder som används som bäst syns områden med en färgsättning som vittnar om att de sannolikt är permanent under vatten, men som har anmälts som jordbruksområden och/eller avtalsarealer.
  • Vid behov, till exempel vid definieringen av avtalsarealer, kan ett skifte även avgränsas på basis av ett terrängbesök, då man förutom en GPS-mätning behöver platsbundna fotografier för att verifiera växtarten och vattengränsen. Detta är viktigt eftersom gränsen till vattenområden på låglänta strandängar kan variera med upp till 100 meter.
  • Ifall en avtalsareal och jordbruksmarken (till exempel permanent vall) inte motsvarar varandra, ska separata basskiften grundas.

Kan miljöersättning ansökas för flytgödsel och fast gödsel inom åtgärden främjande av cirkulär ekonomi?

• Ja, men inte för samma areal.

Ska markkarteringen vara klar innan man inleder gödsling?

• I miljöförbindelsen ska markkarteringen vara giltig. Miljöförbindelsen omfattar undantag för markkarteringen, som ska vara giltig senast före slutet av förbindelseåret ifall:
  • du inte har haft en tidigare miljöförbindelse
  • du får nya ersättningsberättigade skiften i din besittning före slutet av det första förbindelseåret, och det inte finns karteringar för skiftena.
  • arealen för det ersättningsberättigade skiftet utökas under förbindelseåret, så att antalet prover som krävs för skiftet ökar.
  • du anlägger en skyddszon eller en mångfaldsväxt under 2023.

Kan andra växter som inte finns i förteckningen läggas till jordförbättrings- eller saneringsgrödeblandningen?

• Nej, alla de växter som godkänns för åtgärden finns i förteckningen.

Kan vallväxter tillhöra mångfaldsväxternas pollinerar- och landskapsväxter?

• Nej.

Om det på ett basskifte finns havre, vete och korn under samma vegetationsperiod i flera år i rad, hur granskas genomförandet av växtföljden för ett sådant skifte? Beräknas den för jordbruksskiften eller basskiften?

• Det beror på var växten har funnits (geometri), utifrån vilket kravet följs upp.

Vilka uppgifter ska i fortsättningen anmälas på höstanmälan?

• Växttäcke vintertid:
  • Villkorlighetens minimikrav på marktäcke
  • Växttäcke vintertid i stödet för miljösystem
• Beroende på miljöersättningens åtgärder främjande av cirkulär ekonomi, använda växtskyddsmedel, hantering av avrinnande vatten, fågelåkrar

Vilka gårdar ska anmäla om användning av växtskyddsmedel på höstanmälan?

• Ekologiska gårdar samt gårdar som har miljöförbindelsens åtgärd Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter.

Vilket datum ska höstanmälan senast lämnas in?

• Tidtabellen är ännu inte klar.

Kommer det att finnas en möjlighet att fylla i höstanmälan för en grupp, eller ska uppgifterna anmälas separat för varje skifte?

• Ja, det blir möjligt att fylla i för en grupp.

Behöver man lämna in en höstanmälan om villkorlighetens minimala marktäcke om gården är under 10 hektar eller gården har vall på över 75 % av arealen?

• Ja.

Om en gård har valt alternativt växtskydd för trädgårdsväxter, anmäls alla de växtskyddsåtgärder som har genomförts på gården med höstanmälan, även om gården skulle ha valt användning av organiskt täckmaterial som en åtgärd?

• Ja.

Ska höstanmälan lämnas in om gårdens samtliga skiften är permanent vall och gården inte har valt åtgärden växttäcke inom miljösystem?

• Nej, inte om gården inte har andra åtgärder för vilka höstanmälan ska lämnas in.

Hur går man tillväga om en jordbrukare inte har en e-postadress eller en smarttelefon?

• I första hand är det bra att uppmana dem att skaffa en e-postadress och en smarttelefon. Jordbrukaren kan om hen önskar befullmäktiga exempelvis en rådgivare eller en familjemedlem att sköta gårdens ärenden.

När kan man göra skiftesändringar i Vipu?

• Det går att göra skiftesändringar när sidan med ansökning om åkerstöd öppnas. Det exakta datumet är ännu inte fastställt, men det blir i början av maj. Det är bra att först skicka basskiftesändringar till kommunen för behandling och först sedan göra Ansökan om åkerstöd.

Kommer Vipu att på något sätt visa obligatorisk trädesareal i Nyland, till exempel i Vipurådgivaren?

• Vipurådgivaren kommer att innehålla en separat beräkning för icke-produktiv areal som visas endast för gårdar på Åland, i Nyland och i Egentliga Finland. I samband med beräkningen finns uppgifter om hur mycket icke-produktiv areal som ska lämnas kvar.

Om man väljer åtgärden för främjande av cirkulär ekonomi, måste man då genomföra åtgärden och anmäla den på hösten, eller är detta val så att säga frivilligt?

• Det är inte obligatoriskt att anmäla areal för åtgärden på höstanmälan, trots att den möjligheten finns.

I vilket skede kommer det eventuellt att komma en förteckning över Vipurådgivarens kontrollsiffror?

• Vi producerar en förteckning över alla de kontrollsiffror som visas i Vipurådgivaren efter det att vi vet vilka kontrollsiffror vi kan genomföra.

Hur ansöker man om avtal för ursprungsväxter?

• Avtal för ursprungsväxter och även utbetalningen av stöd kommer att sökas med pappersblankett 214.

Vilken Android-version ska man ha i telefonen för att Vipumobilen ska fungera?

• För tillfället behövs Android 6.0 eller senare.

Hur vet en jordbrukare att en utredningsbegäran har inkommit i Vipumobilen?

• Du får ett textmeddelande alltid då en ny utredningsbegäran skickas från satellituppföljningen. Textmeddelandet skickas till förstahandsjordbrukarens mobiltelefonnummer.
• Vipumobilen ger ingen separat anmälan om en utredningsbegäran, men denna egenskap kommer att tas i bruk senare.
• Du får ingen anmälan om utredningsbegäranden per e-post.

Vilket koordinatsystem använder Vipumobilen?

• WGS84-koordinatsystemet

Ser förvaltningen bilder som tagits med Vipumobilen utan utredningsbegäran?

• Nej, endast bilder som har lagts till en utredningsbegäran visas.

När kommer biometrisk identifiering (till exempel identifiering med fingeravtryck) att tas i bruk?

• Den exakta tidtabellen är ännu inte klar.

Kan Råd-pengar användas när en rådgivare går och tar bilder med en smarttelefon av en jordbrukares åker?

• Det går inte att påvisa att bildtagning har direkt nytta för rådgivningen.

Vilka är påföljderna för en jordbrukare om hen inte har en smarttelefon och inte heller skaffar en sådan? Eller om en jordbrukare inte reagerar på en utredningsbegäran?

• Det är inte obligatoriskt att reagera på en utredningsbegäran. I sådana fall blir förvaltningens tolkning om huruvida stödvillkoren har uppfyllts i kraft.

Går det att ta bilder med Vipumobilen om det inte finns en internetuppkoppling på skiftet?

• I versionen från mars går det inte att ta bilder i offline-läge, men i fortsättningen kan man ta bilder även utan internetuppkoppling. Skiftets lokaliseringsdata kommer med även utan internetuppkoppling. Det behövs dock en internetuppkoppling för att logga in.

Är det möjligt att skicka ett textmeddelande om en utredningsbegäran till samtliga befullmäktigade? Och på samma sätt vore det bra med ett textmeddelande även när en utredningsbegäran har godkänts eller fått avslag.

• Det är inte möjligt. Gårdens förstahandsjordbrukare ansvarar för skötseln av gårdens ärenden.

Går det att svara på en utredningsbegäran med en bild som har tagits tidigare?

• Men bilden ska ha tagits på ett sådant sätt att kriterierna uppfylls. Bilden ska tas från insidan av skiftet (gå 5–10 meter innanför skiftet). Vipumobilen guidar dig vid valet av bildvinkel och påpekar även om bilden är överexponerad eller för mörk.

Var ser jordbrukaren Vipumobilens uppgifter om telefonen går sönder?

• Alla uppgifter lagras i förvaltningens databas (även alla bilder tagna med Vipumobilen, trots att de inte skulle ha fogats till en utredningsbegäran). När en användare laddar ner Vipumobilen på en ny telefon och loggar in i appen, visas alla tidigare uppgifter.

Fungerar Vipumobilen även på en pekplatta?

Vipumobilen fungerar på Android/iOS-pekplattor men har inte gjorts för dessa och därför är bildstorleken densamma som på telefonen och bilden omges av svarta marginaler. Pekplattan ska ha en internetuppkoppling samt en GPS-sensor för att bildtagningsplatsen ska kunna verifieras.

Hur mycket bilder ryms det i Vipumobilen?

• Bilderna tar inte upp väsentligt med utrymme och Vipumobilen tar inte upp mycket av appens utrymme. För att bilderna ska vara lättillgängliga och lätta att bläddra i är det dock bra att endast spara väsentliga bilder.

Syns utredningsbegäranden även i Viputjänsten?

• I Viputjänsten visas de basskiften på vilka oklarheter har observerats i satellitövervakningen märkta med röda symboler i skiftesuppgifterna för ansökan om åkerstöd. Genom att övergå till basskiftets jordbruksskiften ser du en närmare förklaring om de oklarheter som har observerats i stödvillkoren för ifrågavarande jordbruksskifte. Egentliga utredningsbegäranden visas inte som en separat förteckning i Vipu. Det är sannolikt att även utredningsbegäranden kommer att visas i Vipu i något skede.

Vem kan man kontakta om man har problem med användningen av Vipumobilen?

• Kontakta i första hand landsbygdsnäringsmyndigheten i din kommun. Myndigheterna kan kontakta Livsmedelsverket via Puimuri.

Kan utredningsbegäranden skötas helt och hållet via en rådgivare/assistent?

• Du kan fråga din egen rådgivare om detta, men alla rådgivare önskar inte nödvändigtvis behandla utredningsbegäranden.

Kan en jordbrukare svara på en utredningsbegäran genom att be en inspektör att komma på plats till ett oklart skifte?

• Nej.

Skickas en utredningsbegäran ifall det på ett basskifte finns många jordbruksskiften och arealerna stämmer överens, men skiftets plats avviker med cirka 10–20 meter?

• Möjligtvis, eftersom 10–20 meter är så pass mycket att det kan ge upphov till en felanmälan i tolkningen. På ett litet skifte accentueras felet, på ett större skifte godkänns det lättare.

Skickas utredningsbegäranden för slåtter av vallskiften först efter den sista augusti?

• Utredningsbegäranden om samtliga jordbruksåtgärder skickas kring mitten av augusti, ifall åtgärden inte har observerats innan det.
• Enligt stödvillkoren för fodervallskiften ska exempelvis skiftena slås före slutet av augusti. En bild som visar uppfyllandet av slåtterkravet ska tas senast den 31.8.

Hur lång är svarstiden för utredningsbegäranden?

• En utredningsbegäran från satellitövervakningen ska besvaras före slutet av förändringsskedet, det vill säga senast den 2.10. Om man svarar på utredningsbegäran med en bild, ska bilden ha tagits senast den 31.8.
• Då det gäller övervakningens utredningsbegäranden fastställer inspektören en tidsfrist som är specifik för varje utredningsbegäran.

Kan ett textmeddelande som anknyter till en utredningsbegäran skickas till någon annan än förstahandsjordbrukaren?

• Ett textmeddelande skickas alltid till den förstahandsjordbrukare som sköter gårdens kontakt med förvaltningen. Förstahandsjordbrukaren kan efter att ha mottagit uppgiften styra en befullmäktigad person att sköta utredningsbegäran.
• Vipumobilen fungerar med samma bläddringsrättigheter som stödansökan i Vipu. Användare som kan återställa gårdens stödansökan, kan se gårdens status i Vipumobilen och svara på utredningsbegäranden.

Avgörs en utredningsbegäran om sökanden slår skiftet, men inte skickar in en bild på det? Satellitövervakningen konstaterar slåttern följande gång, ifall den sker före slutet av augusti.

• Ja, om slåttern är genomförd och konstaterad före den 31.8. Det är dock möjligt att satelliten inte observerar slåttern till exempel på grund av ett molntäcke, och då förblir den senaste observationen i kraft. Om ingen slåtter syns på den och man inte har påvisat annat genom bild, så påförs en påföljd. Därför är det alltid bra att svara på en utredningsbegäran med en bild, ifall man har genomfört åtgärden eller gör det efter att man har fått utredningsbegäran.

Om en del av jordbruksskiftena förblir osådda till exempel på grund av väta, en hur stor areal kan då godkännas i arealen för den växt som anmälts, det vill säga när ska ett separat jordbruksskifte grundas för osådd areal (svartträda)?

• En separat skifte för svartträda ska grundas av osådd areal, då det finns minst 5 ar av enhetlig osådd areal. Mindre arealer än detta kan godkännas i arealen för den anmälda växten. Arealer som permanent inte odlas ska tas bort ur arealen för ett basskifte.

Hur anmäler man 4 % icke-produktiv areal när man på skiftet undantagsvis odlar en skördeväxt?

• Icke-produktiv areal anmäls genom att för jordbruksskiftet kryssa för punkten ”Skiftet inräknas i villkorlighetens icke-produktiva areal”, även i de fall då man som växt har anmält en skördeväxt. I Vipurådgivaren visas en beräkning utifrån vilken anges huruvida kravet på icke-produktiv areal uppfylls på gården. Om man anmäler för lite icke-produktiv areal före den 15.6. leder det till en påföljd.

Hur anmäls skiften i gemensamt bruk?

• Skiften i gemensamt bruk anmäls på samma sätt som hittills, inga ändringar har skett i jämförelse med år 2022.

Går det att visa geografisk information (GPS) då man ritar in jordbruksskiften? Tidigare skulle man gissa sig till skiftesfördelningen enligt jordbruksskiftenas areal, t.ex. i två delar, och sedan kom en inspektör och kontrollerade enligt gps-punkten huruvida man hade ”gissat/räknat” rätt, vilket är onödigt arbete.

• Egna mätningar kan införas i Viputjänsten.

Har skörd blivit obligatoriskt?

• Skörd är inte obligatoriskt. För ettåriga växter räcker det med att man anlägger ett växtbestånd och exempelvis på vallar räcker det med att man slår växtbeståndet och lämnar det på marken.

Ska en grönträda slås varje år?

• En grönträda ska slås varje år senast den 31.8.

Om det på ett basskifte finns flera jordbruksskiften, vilken felmarginal får det finnas i arealerna utan påföljder?

• Det beror på vilka växter och åtgärder som har anmälts. Fel i arealerna beräknas på gårdsnivå enligt stödform, specifikt för grupper av växtarter. Sanktioner påförs i det skede då arealfelen är över 3 % eller 2 hektar på växtartsgruppnivå. En grupp av växtarter är i huvudsak de växter som har samma stödnivå i ifrågavarande stödform.

För ett skifte har anmälts 5 hektar ryps som berättigar till bidrag för specialväxter. Inspektören konstaterar att 1 hektar av detta är havre. Leder detta till påföljd?

• I basstödet och kompensationsersättningen blir det ingen skillnad på arealen, eftersom båda växterna tillhör samma grupp av växtarter.
• Vad gäller bidraget för specialväxt så blir det en skillnad på ett hektar, eftersom bidraget inte utbetalas för havre. En gård har anmält sammanlagt 10 hektar ryps à. Arealskillnaden i växtartsgruppen för ryps är 10 %, så för denna växtartsgrupp skulle det bli en påföljd.

Ska områden som tillfälligt inte odlas (ett ar här och var) kunna riktas korrekt till ett skifte?

• Växtkoden Tillfälligt icke odlad finns inte längre. Små arealer som inte har såtts kan godkännas i arealen för den anmälda odlingsväxten, och de behöver inte riktas till skiftet på något sätt. Permanent icke odlade arealer ska tas bort ur arealen för ett basskifte.

Hur noggrant ska man kunna positionera exempelvis en foderstack?

• Foderstackar och foderbalar kan i fortsättningen inkluderas i arealen för en odlingsväxt och behöver inte ritas in på separata jordbruksskiften. Om en stack är fast eller balar lagras på samma plats i flera år, så att skiftet till exempel inte kan slås under dem, ska arealerna tas bort ur basskiftet.

Om en gröda har samma stödnivå och gränserna blir fel, påförs då sanktioner?

• Nej, inte om växterna tillhör samma grupp av växtarter.

Om ett under 3 meter brett tegdike är över tre meter brett sammanräknat med dikesrenarna, är det då permanent icke odlat? Kan det återbördas till den stödberättigade arealen exempelvis följande år?

• Ett tegdike som med dikesrenarna är över 3 meter brett tas bort ur arealen för ett basskifte. Om dikets bredd från kant till kant är under 3 meter och dikesrenarna följande år har bearbetats så att de är smalare, kan arealen följande år återupptas i basskiftets areal och är stöd-/ersättningsberättigat på samma sätt som resten av skiftet.

Det finns ingen skyldighet att skörda vallar, men ska de gödslas?

• Det finns ingen direkt skyldighet att gödsla vallar. Kravet på jordbruksverksamhet förknippas dock med att växtbeståndet sköts så att det är möjligt att producera en marknadsduglig skörd. Därmed ska gödsling och andra vanliga odlingsåtgärder genomföras så att de stöder produktionen av skörd. Vid behov ska fleråriga växtbestånd förnyas.
• Om ett skifte inte gödslas eller skördas är det bra att överväga huruvida det vore bättre att ha skiftet som exempelvis grönträda eller naturvårdsvall.

Om man på sommaren beslutar att man från en fodervall eller klöver skördar frön för eget bruk, får skiftet då lämnas oslaget och skördas i september eller ska växten ändras till frövall?

• Skiftets växt ska ändras till frövall.

Kompletterande villkor: ”Träda behöver inte slås årligen, det räcker med att landskapet förblir öppet”. Är anvisningen felaktig?

• Träda hade detta krav under den programperiod som nu har löpt ut. Från och med i år berörs träda av kravet på en årlig åtgärd.
  • Grönträda som har anlagts under tidigare år (gäller alla olika grönträdesväxtkoder) ska slås årligen före slutet av augusti.
  • Grönträda som har anlagts under ifrågavarande år behöver inte slås, det räcker med att växtbeståndet har anlagts.
  • Svartträda och stubbträda ska slås om de har ett växtbestånd. Slåtter krävs inte om inget växtbestånd har växt på skiftet, om man bearbetar skiftet eller avslutar växtbeståndet med växtskyddsmedel.

Skiftet har år 2022 anmälts som en röjd åker. Om man i juni 2023 inte kan observera ett växtbestånd utifrån satellitbilden, leder det då till ett krav på permanent vall för skiftet?

• Om skiftet inte sås före den 30.6. omfattas det av vallväxtkravet.

Med hur många meters noggrannhet ska man kunna rita in gränsen för ett jordbruksskifte?

• Gränsen för ett jordbruksskifte bör vara i så rätt läge som möjligt. Arealen bildas direkt utifrån ritningen och är därför mer exakt om den har gjorts noggrant. Pixelstorleken för en flygbild är 0,5 meter och därför är det realistiskt att uppnå en exakthet på ca 1–2 meter.

Ofta känner en jordbrukare till vilken arealen för ett jordbruksskifte borde vara, men klarar inte av att rita in det korrekt på en gång. Vad händer om man förlänger en gräns?

• Tyvärr känner jordbrukare mestadels inte till arealen, utan drar slutsatser om dess storlek exempelvis utifrån mätarställningen på såningsmaskinen. Arealen blir automatiskt korrekt om ritningen är korrekt. Att förlänga gränser för att uppnå en viss areal ger oftast upphov till fel. Ifall ritningen på flygbilden är korrekt så är arealen också korrekt, trots att den kanske känns fel. 

Ska man vara lika noggrann med gränsen om det på ett jordbruksskifte finns A) foderkorn och B) havre?

• Även denna situation är det bra att anmäla så noggrant som möjligt, trots att den inte skulle ha direkt inverkan på de stöd som utbetalas. Det inverkar till exempel på villkorlighetens växtföljdskrav som grundar sig direkt på jordbruksskiftesgeometrierna.

Ska foderbalar och foderstackar från föregående år tas bort ur arealen?

• Foderbalar och -stackar ska tas bort ur basskiftets areal endast i det fall att samma stack eller samma balar lagras i flera år. Det gör inget om balarna alltid lagras på samma plats på ett skifte över vintern, så länge de är med i ”balrotationen” och används i sin tur.

Övervakar ni datum för skiftesåtgärder och jämförs de vid inspektioner?

• I år granskas i satellituppföljningen endast följande datum i anknytning till kravet på jordbruksverksamhet:
  • ett växtbestånd har anlagts på skiftet före den 30.6.,
  • skördevallar, träda och naturbeten som inte omfattas av miljöavtalet har slagits eller betats senast den 31.8.
• Under kommande år kommer även andra datum som anknyter till stödvillkoren att följas upp med satellit. I år granskas övriga datum genom uppföljning på plats och uppföljning av handlingar vintertid.

Hur anmäler man en gödselstack?

• På samma sätt som foderbalar och -stackar. Arealerna behöver inte anmälas som separata jordbruksskiften, utan de kan inkluderas i arealen för odlingsväxten.

Hur anmäls tegdiken på över 3 meter inklusive dikesrenarna?

• Ett tegdike som med dikesrenarna är över 3 meter brett tas bort ur arealen för ett basskifte. Om dikets bredd från rygg till rygg är under 3 meter och dikesrenarna följande år har bearbetats så att de är smalare, kan arealen följande år återupptas i basskiftets areal och är stöd-/ersättningsberättigat på samma sätt som resten av skiftet.

Hur anmäls skiften med vinterskador?

• Svaret läggs till senare.

Om det finns kvar rötter på en liten del av en röjning in på år 2023, berörs arealen då av vallkravet?

• Basskiftets form kan förbättras och hinder som försvårar odlingsåtgärderna kan avlägsnas även från en röjning. Sådana arealer kan årligen läggas till motsvarande högst 5 % av basskiftets areal, dock högst 0,5 ha. Areal som har lagts till på denna grund berörs inte av vallkravet.

Hur länge ska en svartträda vara bar?

• Ett växtbestånd kan anläggas på en svartträda genast då behovet för svartträdan har upphört.

Pågår satellitövervakningen 24/7, det vill säga kontinuerligt, eller dagligen eller veckovis?

• Sentinel-1 producerar radarbild från Finlands område med 1–3 dagars intervaller.
• Sentinel-2 producerar bilder med ett optiskt instrument från Finland med 2–4 dagars intervaller.

Vad är felmöjligheten för satellituppföljningen?

• Det beror på växten. Vissa växter är lättare att identifiera. Ju mer det finns av en växt, desto lättare är det i allmänhet att identifiera den. Detektionskänsligheten kan även justeras utifrån de tillgängliga bilderna (under en molnig sommar måste detektionskänsligheten sänkas).

Identifierar satellituppföljningen ogräsväxter?

• Nej, inte ännu. I teorin går det att instruera uppföljningen att identifiera rena ogräsväxtbestånd. För tillfället kan man få en utredningsbegäran ifall det exempelvis i spannmålsbeståndet finns så mycket ogräsväxter att det blir svårare att identifiera spannmålsväxten.

Hur påverkar gasväv eller nät uppföljningen?

• Växten på skiftet kan inte identifieras, och det kan inget annat heller. Under en gasväv ska man alltid ta en bild med Vipumobilen ifall man vill att växten eller jordbruksverksamheten identifieras.

Bedöms genomförandet av gödsling genom satellituppföljning?

• Nej.

Ändrar satellituppföljningen skiftenas arealer?

• Satelliten mäter inte arealer. De ritningar som har anmälts på ansökan följs upp noggrannare genom kvalitetskontroller.

Kan man införa en egen mätning i Vipu?

• Denna fråga besvaras senare.

Kan en satellit observera bete då det inleds i början av vegetationsperioden och skiftets växtlighet förblir låg under hela vegetationsperioden?

• Ja, på sätt och vis kan den det eftersom inget växtbestånd egentligen uppkommer om skiftet avbetas hela tiden. Skiftet identifieras som växttäckt, ifall det inte överbetas.

Går det att granska jordbruksverksamheten på en svartträda?

• En svartträda bör se ut som bar mark om den sköts som den ska.

Hur ofta ska vall förnyas?

• Inget exakt antal år har angetts. Kravet på jordbruksverksamhet är att växtbeståndet sköts så att det är möjligt att producera en marknadsduglig skörd. Ett flerårigt växtbestånd ska vid behov förnyas. Till exempel ska växtbeståndet på en fodervall förnyas senast i det skedet då andelen sått hö börjar vara liten, och det inte längre är möjligt att producera en marknadsduglig skörd. Kravet är oförändrat oberoende av om huruvida skiftet är permanent vall eller inte (ifall skiftet inte är permanent Natura-vall).

Ska jordbrukaren finnas på plats under de två sista veckorna i augusti för att kunna ta de nödvändiga bilderna?

• I år granskas stödvillkor som anknyter till observationen av jordbruksverksamhet med satellit. Anknytande utredningsbegäranden skickas till gårdarna i mitten av augusti och bilder som är förknippade med dessa ska tas senast den 31.8. Om man vill påvisa uppfyllandet av stödvillkoren med hjälp av bilder har man två veckor att reagera på detta stödvillkor. Efter att bilden har tagits har man en längre svarstid, det vill säga fram till den 2.10. Det är bra att skicka in bilden genast då man har tagit den på åkern.
• Man kan slå åkern redan tidigare och bilden kan sparas i Vipumobilen.

Om man har direktsådd av spannmål och detta inte skördas, identifierar satellituppföljningen då tillräckligt med odlingsåtgärder?

• Denna fråga besvaras senare.

Ska en svartträda vara bar?

• Det ska dock alltid finnas en motivering för svartträda och om växtbeståndet inte besprutas eller bearbetas, ska det växtbestånd som har vuxit på skiftet slås före slutet av augusti. Om ett trädesskifte är täckt av vall och det inte finns en motivering för svartträda, ska skiftet anmälas som grönträda, inte som svartträda.

Om ett rörflensskifte slås redan i maj, är detta tillräcklig jordbruksverksamhet för att ingen utredningsbegäran ska skickas?

• Skörd av rörflen på våren syns knappast, eftersom växtbeståndet är helt dött. I sådana situationer är det möjligt att det behövs ett fotografi, och därför är det bra att ta en bild av skörden med Vipumobilen.

Räcker det som jordbruksverksamhet för en svartträda med att man behandlar den med glyfosat innan september?

• Enligt min mening räcker det inte. Men vi kollar saken.
• Misstänker att det kan vara rätt vanligt att glyfosatbehandling är det enda som görs under sommaren och bearbetningen sker senare på hösten, så detta borde nog få vara godkänt.

Gäller slåtterkravet den 31.8. även en svartträda på vilken det finns ett växtbestånd?

• Ja.
• Är de nya satellitbilderna tillgängliga som grund för gränskorrigering av jordbruksskiften under förändringsskedet? Använder övervakningen bilderna för att kontrollera läget och storleken för jordbruksskiften?
• Sentinel-satellitbilderna är så grova att de inte rekommenderas som bakgrundsmaterial för jordbruksskiftesritningar. Övervakningen använder inte Sentinel-satellitbilderna för att definiera arealer.

Hur fungerar force majeure-situationer i fortsättningen, till exempel om jordbrukaren har insjuknat i en allvarlig sjukdom i augusti som gör att han inte får slåttern av vallar utförd innan september?

• Force majeure-situationer bedöms alltid situationsspecifikt.

Finns det ett slåtter-/skördekrav för vallskiften?

• Vallskiften ska slås senast den 31.8. Vallar behöver inte skördas.
• Undantag: Vallar som har anlagts på våren eller sommaren behöver inte slås. Kravet på jordbruksverksamhet för ifrågavarande år uppfylls om växtbeståndet har anlagts (=såddbearbetning).

Med vilken tidtabell kan en hel gård väljas ut för övervakning?

• Huvuddelen av samplingen genomförs kring midsommar. En ytterligare sampling kan vid behov genomföras i augusti.

Vilka jordbruksåtgärder krävs?

• Ansökningsguide om åkerstöd, jordbruksverksamhet
• Den jordbruksverksamhet som följs upp är slåtter, tröskning/skörd och bearbetning av marken.

Räcker det med bara växtskydd, till exempel besprutning av träda med Roundup?

• På en svartträda räcker det.
• Användningen av växtskyddsmedel kan inte följas upp ännu år 2023. Därför duger denna åtgärd inte som jordbruksverksamhet, åtminstone inte för satellituppföljningen.

Monitoreringen tar bilder av skiftena flera gånger under vegetationsperioden. Om det på en bild tagen i augusti ser ut som om att skiftet inte har slagits, men att slåttern har genomförts i juni, är detta i sin ordning eller ska jordbrukaren skicka en bild av skiftet?

• Det är i sin ordning. Vi använder bildserier som omfattar hela vegetationsperioden. Om slåttern har observerats till exempel den 20.6., så är det i sin ordning.

Kan det bli så att 1) En jordbrukare ändrar sin ansökan 2) Vipurådgivaren ger felmeddelanen 3) Jordbrukaren inte längre hinner korrigera, då NTM tar en gård i övervakning?

• Ändringar beaktas om jordbrukaren har ändrat sin ansökan eller skriftligen meddelat kommunen om sin önskan att återkalla stödansökan före meddelandet om övervakning. Om ansökan korrigeras antas det att ansökan då motsvarar situationen på skiftet. Då ansökningen och skiftets situation motsvarar varandra konstaterar inspektören genom ett inspektionsbesök att saken är i sin ordning.
• Efter att ett meddelande om övervakning har mottagits kan ansökan inte längre ändras och stödansökan kan inte återkallas. Därför är det viktigt att uppgifterna fylls i omsorgsfullt redan på ansökan om åkerstöd, och att om det blir ändringar ska dessa korrigeras omedelbart.

Skickas en utredningsbegäran för ett skifte på basis av satellitbilderna, ifall det på skiftet finns ogräsväxtbestånd, till exempel mycket mjölktistel på ett kornskifte?

• Ett stort ogräsbestånd kan påverka identifieringen av en växt och leda till en utredningsbegäran.

Vilken jordbruksverksamhet är möjlig på en skräpfri stubbträda?

• Arealen ska slås om den har ett växtbestånd. Sådd av höstväxt senast den 31.8. är också tillräcklig jordbruksverksamhet.

Uppfylls kravet på jordbruksverksamhet om en areal har bearbetats på våren och ett växtbestånd anlagts? Räcker samma åtgärder på en röjning?

• Dessutom ska en röjning vara odlingsbar jordbruksjord.

På vilka bestämmelser grundar sig satellituppföljningen?

• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 artikel 70
• Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1173 artikel 10
• Nationellt även genomförandelagen 1334/2022 och genomförandeförordningen Srf 134/2023.

Kommer satellitövervakningen också att fungera på naturbeten?

• Kravet på jordbruksverksamhet gäller även naturbeten. Om man inte observerar årlig slåtter eller årligt bete på ett naturbete, skickas en utredningsbegäran för skiftet. Naturbeten som omfattas av miljöavtal behandlas separat. För skötseln av dessa räcker det som krävs enligt avtalsvillkoren.

Hur ofta uppdateras flygbilder i Vipu i fortsättningen?

• Man strävar efter att uppdatera bilderna minst vart femte år, Lantmäteriverkets flygbildsplaner finns tillgängliga på adressen https://www.maanmittauslaitos.fi/laserkeilaus-ja-ilmakuvaus. 

Kontrollerar förvaltningen läget för ett jordbruksskifte utifrån satellitbilderna?

• Nej. Satelliten jämför den anmälda informationen med den konstaterade informationen och om ett jordbruksskifte inte har korrekt läge så blir tolkningen fel.

Kan en stödsökande ändra sin ansökan så att en eventuell mellangröda anmäls först efter ansökningstiden?

• I förändringsskedet är det möjligt att lägga till en eventuell mellangröda på stödansökan.

Kan en jordbrukare ännu i förändringsskedet gå in och på stödansökan välja flera skiftesspecifika åtgärder för miljöersättning?

• I förändringsskedet är det möjligt att tillägga skiftesspecifika åtgärder i miljöförbindelsens miljöersättning, ifall man har ansökt om ifrågavarande förbindelse före den 15.6. och man i jordbruksskiftesuppgifterna antingen i ansökan om åkerstöd eller i förändringsskedet har valt sådana växter eller lämnat sådana uppgifter som berättigar till val av skiftesspecifika åtgärder. Om man anmäler om ändringar i stödansökan under förändringsskedet är det är också bra att kontrollera eventuella anmärkningar i Vipurådgivaren.

När går det inte längre att göra ändringar i ansökan under förändringsskedet?

• Följande saker går inte att göra i förändringsskedet
  • korrigera gränserna för ett basskifte, göra fördelningar eller sammanslagningar av basskiften
  • ansöka om miljöförbindelse, ekoförbindelse eller miljöavtal
  • anmäla flera basskiften till ansökan om åkerstöd (till exempel basskiften som har kommit i din besittning efter den 15.6. eller basskiften som du har glömt bort att inkludera i ansökan om åkerstöd)
  • anmäla ett basskifte till eller ta bort det ur gemensamt bruk, redigera gränserna för ett jordbruksskifte som har anmälts till gemensamt bruk
  • jordbruksskiftenas gruppfunktioner